Astrid Lindgrens bästa sommarmat

Lotta på Bråkmakargatans plättlöv, middagar på Saltkråkan och Pippi på kafferep. Astrid Lindgrens världar har format svenskarnas syn på barndom, frihet – och även mat. Efter stjärnkocken Fredrik Erikssons kokboksuccé med julrecept inspirerade av Lindgrens berättelser kommer nu Sommaren är min.

Sommaren är min – Astrid Lindgrens sommarkokbok
Kokbok
Författare: Fredrik Eriksson

Efter tio år som matutvecklare på Astrid Lindgrens värld i Vimmerby fick stjärnkocken Fredrik Eriksson frågan om att göra en kokbok med julrecept inspirerade av Astrid Lindgrens berättelser. Den blev snabbt en succé och nu kommer uppföljaren – en sommarkokbok.

Fredrik Eriksson har lång erfarenhet av att arbeta både som kock och krögare och driver i dag två restauranger i Stockholm, Långbro värdshus och Restaurang
 Nationalmuseum. Maten i den nya kokboken Sommaren är min är djupt rotad i svensk matkultur och recepten är framtagna tillsammans med Hanna Wiik-Hansen, Ellinor Eklöf och Tuva Öhman. 

– Vi har valt ut tidlösa maträtter, men har också velat ge vissa recept en modern twist. Det handlar om att kombinera nostalgi med nutida känsla, säger Fredrik Eriksson. 

I sina anteckningar skriver Astrid: ”Ingen kan ta ifrån mig mina sommarmorgnar, mina ’gryningsljusa sund’, som jag får stå och glo ut över och fröjdas åt med en tyst förfärande glädje.”

Astrid Lindgrens karaktärer och världar har genom generationer format svenskarnas syn på barndom och frihet. Gemensamt för många av hennes berättelser är hur hon låter sommaren ta plats, nästan som ett eget väsen – en oändlig tid för lek och äventyr. Sommaren har blivit en slags kollektiv dröm, en längtan tillbaka till det enkla. Det är också så Fredrik minns sin egen barndoms somrar på landet i Sörmland. Astrids berättelser har haft stor betydelse i hans eget liv, både som barn och senare i livet som förälder.

– Jag har upplevt Astrids värld på flera nivåer och ju mer jag håller på med mat, desto mer inser jag vilken stor plats måltiderna tar i hennes berättelser. Man kan titta på ett avsnitt av Saltkråkan och verkligen känna doften av fisk och hav, säger Fredrik.

Att välja vilka rätter som skulle finnas med i boken var en angenäm utmaning. Astrids egen familj har bidragit med material, däribland hennes egna anteckningar och betraktelser från somrarna i Näs som barn och i Furusund som vuxen. Det finns hur mycket material som helst, det svåra var att välja bort. 

Fredrik har också velat lyfta fram det enkla och hållbara livet, det som återfinns i många av Astrids berättelser. 

– Många av familjerna i Astrids berättelser odlar, fiskar och plockar svamp. De tar tillvara på gårdens och naturens resurser. Odling har blivit populärt i dag, och vi vill lyfta fram den traditionen i boken. 

Kräftfisket i Katthult är den scen som bäst fångar Astrids värld, och magi, tycker Fredrik. Under den blodröda augustimånen vadar Emil och Alfred ut i den mörka sjön för att med sina bara händer nypa kräftorna om ryggen och alldeles snart fylla en hel säck. ”I tre dar åt di kräftor i Katthult så det var en glädje åt det”, förkunnar Astrids röst när familjen sedan sitter samlade runt köksbordet och avnjuter fångsten. 

– Jag har sett Emil i Lönneberga flest gånger. Jag var kanske lite lugnare än Emil som barn, men jag känner igen mig i honom.

Ur Tidningen Vi #2 2025.

Läs mer:

25 böcker att se fram emot i vår

Recension: Våld och ensamhet bland Stockholms brevbärare