”Det är inte okej att lägga minor på kyrkogårdar”
För Olga Biesha, 29-årig lärare från östra Ukraina, har kriget inte bara pågått i ett och ett halvt år, utan i nio. En tredjedel av hennes liv har präglats av undantagstillstånd. Här skriver hon om livet i Sverige och om begravningsplatserna i hennes hemstad som är minerade.
En högskola i Kiev, efter en rysk attack i mars, 2022. Till höger Olga Biesha. // Foto: Ukrinform/Shutterstock/Privat
Lyssna på artikeln
För Olga Biesha, 29-årig lärare från östra Ukraina, har kriget inte bara pågått i ett och ett halvt år, utan i nio. En tredjedel av hennes liv har präglats av undantagstillstånd. Här skriver hon om livet i Sverige och om begravningsplatserna i hennes hemstad som är minerade.
Människor brukar fråga om jag känner mig okej. Nej, det gör jag inte. Hur skulle jag kunna det när mitt hemland har varit i krig i nio år av mitt liv. ”Vad menar du med nio år”, kanske du tänker. För många är kriget i Ukraina bara ett år och ett halvt år gammalt och började när Ryssland invaderade Ukraina till följd av den upprustning som Ryssland förnekade. Nej, för mig började kriget för nio år sedan när Ryssland intog Donbass. Jag var där. Låt mig berätta. Även i Ukraina ångrar människor nu att vi inte gjorde tillräckligt på den tiden. Men det var på allvar redan då. Det är nio år sedan dess. För mig har det här pågått i nio år.
Just nu: Testa Vi i 3 månader för 3 kronor
Betala 3 kronor för de 3 första månaderna, därefter 69 kr per månad. Enkelt att bli medlem, enkelt att säga upp. Det här ingår:
- Nya intervjuer, analyser, krönikor, bokutdrag, quiz och reportage varje vecka
- Läs allt ur vårt systermagasin Vi Läser
- Alla artiklar finns inlästa
- Veckobrevet, litteraturbrevet och kulturtipsbrevet i din mejlkorg
- Få tillgång till Vi-appen