Hon skapade svenska folkets köksbibel
I över 70 år har Vår kokbok lärt svenskarna att laga mat. När nu Vår kokbok Budget kommer ut vill vi gärna påminna om Anna-Britt Agnsäter, kvinnan som kläckte idén till Vår kokbok och som förenklade och förbättrade tillvaron i de svenska köket. Lagom till 50-årsjubileet för Sveriges mest sålda kokbok intervjuade Vi henne.
Montage. // Foto: KF:s arkiv.
Lyssna på artikeln
I över 70 år har Vår kokbok lärt svenskarna att laga mat. När nu Vår kokbok Budget kommer ut vill vi gärna påminna om Anna-Britt Agnsäter, kvinnan som kläckte idén till Vår kokbok och som förenklade och förbättrade tillvaron i de svenska köket. Lagom till 50-årsjubileet för Sveriges mest sålda kokbok intervjuade Vi henne.
Ursprungligen publicerad 2001 i Tidningen Vi nummer 18.
Vår kokbok Budget utkommer 26 juli på Norstedts förlag.
Vår kokbok fyller 50 år. Ett halvt sekel! I dagarna kommer denna klassiker ut i en ny utgåva – den 23:e – och passerar då fenomenala dryga två miljoner – 2 000 000 – exemplar! Boken finns i nästan vartannat svenskt hushåll.
Anna-Britt Agnsäter är mamma till denna fantastiska bestseller.
Om Anna-Britt kan man utan överdrift påstå att hon har revolutionerat svensk matlagning. Och trots att hon varit pensionär i ett par decennier har hon kvar airen av revoltör, vilket kommer i dagen när hon livfullt och entusiastiskt berättar hon om hur Vår kokbok kom till.
Det var 40-tal, krig och ransoneringar när Anna-Britt kom till Kooperativa förbundet som resande matlagningskonsult. I Norrland for hon omkring med gengasbil och egen chaufför. Tipsade husmödrarna om hur de bäst och mest hälsosamt kunde ta vara på och tillreda de knappa och enkla råvaror som stod till buds.
– Jag träffade vanligt folk. Lärde av dem och hörde vad de hade för problem.
I två år varade resandet och under tiden vaknade tanken på att samla kunskaperna i en grundkokbok. Tillgänglig och förståelig för alla.
– 1943 inrättade KF sitt provkök – Sveriges första, för den delen – och tre år senare blev jag dess chef.
Genast satte Anna-Britt och hennes medarbetare i gång med att pröva recept och tillagningsmetoder och ett par år senare fanns boken i manuskript. Men pappersbristen hindrade utgivning.
– Och väl var det, säger Anna-Britt.
Hon hade fått nys om moderniteter i kokkonstens tjänst på andra sidan Atlanten. Anna-Britt ansökte om tjänstledighet från KF och reste till USA. Och där for hon som en skottspole mellan provkök, utbildningsanstalter och livsmedelsfabriker i nästan ett år. Insöp och samlade nya insikter. En tid var hon hembiträde i en amerikansk familj.
– För att lära mig rutinerna i ett amerikanskt hushåll.
Två speciellt genomgripande nyheter hade hon med sig i bagaget hem: köttermometern och måttsatsen.
– Jag lärde mig att kött ska ugnsstekas länge och på låg värme – då blev det saftigt och mört. Och med hjälp av en köttermometer kunde man få köttet perfekt.
Att få fram en bra svensk köttermometer var besvärligt:
– I de första försöken sprack glaset och spetsen som var gjord av patronhylsor från Bofors ärgade av sig i skinkan…
Men som alla vet finns numera perfekta köttermometrar, och blir steken torr och tråkig, något som var vanligt fordom, beror det på att vi inte läst Vår kokbok ordentligt.
Nyhet nummer två som Anna-Britt introducerade, var att översätta receptens kilo, hekto och gram till liter, deciliter och milliliter.
– Att slippa att väga varje ingrediens var en lättnad.

Dessutom fanns i gamla recept mängder som matsked, kaffekopp, tesked och så vidare. Anna-Britt undersökte marknaden och fann bland annat att det fanns 24 olika storlekar på kaffekoppar och matskedarna fanns i 16 varianter. Inga exakta mått precis! Tillsammans med sitt team i KF:s provkök arbetade hon fram en måttstandard. Det blev den måttsats i plast som finns i de flesta kök idag.
– I samma veva startade KF en plastfabrik i Gustavsberg, så det var lätt att få fram måttsatsen.
Med dessa nyheter och annat som Anna-Britt plockat upp i USA, satte teamet i provköket i gång med att ta fram nya recept:
– De skulle vara så exakta att även en novis skulle kunna lyckas med sin matlagning om han/hon följde receptet till punkt och pricka.
1951 fanns den nya Vår kokbok klar för tryckning. Grunden till jättesuccén var lagd. Anna-Britt och teamet arbetade oförtrutet vidare på att förenkla och förbättra. Och så har det fortsatt genom åren. Klassikern har hållits fräsch i och med att alla nya upplagor kompletterats med nya rön inom livsmedelsforskningen.
Också utvecklingen i samhället följs upp – den gamla svenska husmanskosten har fått sällskap av invandrade maträtter och som en följd av vår tids uppsplittring i småhushåll finns numera recept anpassade till både en- och tvåpersoners hushåll.
Med alla upplagorna – 23 stycken på 50 år – framför sig ser man vilka omvälvningar som skett under de här åren – där avspeglas kvinnofrigörelse, medicinska rön, 70-talets kollektiva ideal och 80-talets individualism, invandringen och globaliseringen, den tekniska revolutionen i våra kök och i livsmedelshanteringen, ekologiska ideal och vegetariska…
De 23 upplagorna av Vår kokbok speglar samtiden – hela tiden.
Det finns ett recept som följt med oförändrat genom alla upplagorna – polkagrisreceptet. Det får vara kvar som en honnör för Anna-Britt.
– Ja, tänka sig, ler Anna-Britt både rörd och glad.
Det var Anna-Britts farmor, småländska, som lärde henne att koka polkagrisar. Till slut blev hon så skicklig i den konsten att hon tillverkade och sålde karamellerna medan hon fortfarande gick i skolan hemma i Ystad.
– Så skaffade jag mig fickpengar.
Varje jul var det polkagristillverkning i provköket under Anna-Britts dagar.
– Den traditionen upprätthåller vi än idag, berättar Barbro Lindgren och Birgitta Andrews, som tog vid som redaktörer för Vår kokbok där Anna-Britt slutade för dryga tjugo år sedan.
Barbro och Birgitta ingick i Anna-Britts team i många år innan de tog över. Och de fortsätter i samma anda som hon.
– Det är ett otroligt roligt och givande jobb, tycker båda.
Mat måste alla ha och det ligger i tiden att intressera sig för mat – många ringer till provköket för att prata mat.

– 20 till 30 samtal om dagen tar vi emot. Det är frågor om det mesta. Och många ringer och berättar om vilken hjälp de har haft av Vår kokbok. Då är det ju tacksamt att jobba.
Många samtal inspirerar till nya recept och nya inslag i boken, som helt enligt Anna-Britts intentioner är något av en kökets uppslagsbok. Där finns ett faktaavsnitt som ger svar på nästan alla frågor om livsmedel. Allt från näringslära till styckningsscheman. Där finns en ordlista om matlagningstermer från ansa och blanchera till woka och ångkoka. Och undrar man vad fondue bourguignonne eller prosciutto är och hur det ska uttalas är det bara att slå i den kulinariska ordlistan. Med mera…
Några av tidens trender som har satt spår i den nya upplagan är medelhavsmaten och den asiatiska.
Recept på sushi och tiramisu, till exempel, är nyheter i år.
Alla rätter testas – mått och tillagning – flera gånger i provköket innan de blir recept. Recept som är lika exakta som på Anna-Britts tid.
Läs mer:
Anna Rosling Rönnlund: ”Lärdomen? Att livet kan förändras snabbt”