H&M har byggt en maskin där en noppig t-shirt kan bli en ny barntröja. Men hjälper det? Klädindustrin står för 10 procent av världens utsläpp av växthusgas, och kanske är svaret att vi måste dra ned på shoppingen.

Den grå t-shirten som jag drar upp ur ryggsäcken är noppig och formlös. De senaste åren har den degraderats till sovtröja. Nu har den gjort sitt. Men i stället för att skickas till tröjhimlen ska den bli en annan tröja. Garnteknikern Julia Jones Hellström stryker ut t-shirten på bordet framför sig. Hon drar i sömmarna som snott sig. Tröjan är tillverkad i stickat material och det är också en förutsättning här. Skjortor och jeans, vars tyg är vävt, funkar inte. Men min t-shirt är kanske lite väl sliten, låter garnteknikern mig vänligt förstå. För återvinning som denna är det inte så bra.

– Det går absolut att försöka med den här. Men i mekanisk återvinning beror resultatet mycket på hur textilfibrerna ser ut i dagsläget, säger hon.

Min t-shirt ska matas in i H&M:s återvinningsmaskin Loop. Sedan oktober har den gått att besöka här i en glaskub på övervåningen i klädkedjans butik på Drottninggatan i Stockholm. Maskinen är unik i sitt slag. Genom glaset kan man följa stegen i den mekaniska återvinningen och intresset har varit mycket större än vad de som jobbar här har hunnit med. Den som lämnar in ett plagg får välja mellan åtta enkla, stickade plagg som kan komma ut i andra änden. Jag väljer en barntröja.

När min t-shirt tvättats med ozon kommer den att rivas sönder till ett fluff. I mekanisk återvinning vill man skapa så långa textilfibrer som möjligt. Ett slitet plagg ger sköra och korta fibrer och därför tillsätter man också nytt material, får jag veta. Vid industriell mekanisk återvinning från plagg till nytt plagg – vilket är väldigt ovanligt – måste man i dag använda 80 procent nytt material för att få okej kvalitet. Loop klarar lite högre andel återvunna fibrer. Men trots att marknadsföringen lyder ”Förvandla oönskade plagg till nya modefavoriter”, så kommer min återvunna tröja till åtminstone hälften alltså att bestå av ny textil. Sparar jag verkligen på planeten då?

När fluffet, det gamla och det nya, har kardats så spinns tråd som hamnar på rullar och träs in i stickmaskinen.

Jag säger hej då till min t-shirt. Nu är det bara att vänta.