Kroppsskanning – sunt eller helt sjukt?

  • 19 maj 2023
  • 12 min

// Foto: Science Photo Library

Kroppsskanning – sunt eller helt sjukt?
Sam Sundberg

// Foto: Science Photo Library

Lyssna på artikeln

Allt fler nystartade vårdföretag erbjuder besiktning av den egna kroppen – för att upptäcka sjukdomar innan de brutit ut. Är laser, radar, blodanalys, AI och högupplöst fotografi en sund utveckling – eller är det snarare vår plånbok och oro som skannas? Vi:s reporter lät sig genomlysas.

Allt är upplyst. Jag blundar hårt men känner mig genomskinlig, badar i intensivt ljus, iakttagen av dussintals högupplösta kameror som synar varenda por och hårstrå. Hundratals fläckar fotograferas och katalogiseras i kroppsskannern hos Neko Health, ett stenkast från Stureplan i Stockholm.

Efter skanningen ligger jag raklång på en brits. Blodtrycksmanschetter klämmer kring handleder och anklar, elektroder fästs vid mitt bröst, laser och radar granskar mig närgånget. Daniel Ek, medgrundare till både Spotify och Neko Health, har liknat det vid en bilbesiktning, och det är ungefär så det känns att besöka den nyöppnade och omedelbart fullbokade kliniken.

Företaget är långt ifrån ensamt om att försöka göra affärer av avancerad medicinsk testning. Nordic Clinic marknadsför sina konsultationer (3 680 kronor) som en bra investering för att ”undvika årtionden av läkarbesök, läkemedel, sjukskrivning och förtidspensionering”. Werlabs har dussintals tester (695–2 695 kronor) för att alla ska kunna hitta något som passar in på deras hälsonojor. De säljer även presentkort eftersom ett blodprov är ”den perfekta gåvan”. Executive Health säljer sitt test inklusive MRI-skanning (omkring 50 000 kronor) genom att vädja direkt till vår dödsångest: ”Utan att du vet om det kan dina kärl fyllas med farliga fetter och plack, eller cancer gro i din tjocktarm.”

Många patienter, friska som sjuka, efterfrågar den här typen av tjänster: insyn i den egna kroppen. Men alla inom vården är inte imponerade av testentreprenörerna.

Flera läkare argumenterar för att testerna riskerar att göra mer skada än nytta. Dels kan de öka oron hos dem får oklara besked, dels skulle de kunna leda till att friska människor söker sig till vårdcentraler för att i onödan följa upp små avvikelser, som ett plack i systemet som blockerar den offentliga vårdens artärer.

Anna Spencer, chefsläkare i region Skåne, är en av dem som varit öppet kritisk; i Dagens Medicin skriver hon att Neko Health ”varken förhindrar eller förebygger, men de scannar din plånbok och din oro, i utbyte mot en årlig besiktning av tveksamt värde”.

Hos Neko känner man sig hur som helst väl omhändertagen. Efter undersökningen sitter jag på britsen och lyssnar på läkarens genomgång. Två hudfläckar är något avvikande, men visar sig vara godartade. Alla värden ligger inom normalspannet, med undantag för de vita blodkropparna som är förhöjda. Vanligtvis skulle det tyda på en infektion i kroppen, som aktiverat immunförsvaret, men sänkan är normal så jag tycks inte vara sjuk.

Läkaren bokar ett uppföljande test för att dubbelkolla blodkropparna och skickar med mig några självklara råd om att jag ska äta mindre animaliskt fett, fortsätta träna och kontrollera mina hudförändringar regelbundet.

I ett mötesrum bakom kliniken berättar Neko Healths vd och medgrundare Hjalmar Nilsonne om varför Neko Health startats just nu.

– I Sverige har vi dubblat våra sjukvårdskostnader sedan år 2000. Ändå har vi bland Europas längsta vårdköer. Patienter och sjukvårdspersonal har aldrig varit mer missnöjda med vården än de är nu. Vi måste börja göra saker och ting annorlunda, säger han.

Ingen skulle påstå att den svenska vården saknar utmaningar. Läkarna är för få. Sjuksköterskorna underbetalda. Köerna för långa. 80 procent av vårdens resurser går till att behandla kroniskt sjuka. Samtidigt finns en outsinlig efterfrågan på mer vård. Mer precis, mer förebyggande, mer personanpassad vård. Entreprenörer har ett namn på det där glappet mellan efterfrågan och utbud: Affärsmöjlighet.

Den andra anledningen till Neko Healths lansering är teknikrelaterad, säger Hjalmar Nilsonne.

– Det har länge varit dyrt och komplicerat att systematiskt samla in data, så läkarna arbetar fortfarande på samma sätt som för hundra år sedan. Men de senaste tio åren har det skett en revolution i vår förmåga att samla in och tolka stora datamängder. Vi kan få in mycket mer information, och så kan vi ge vårdpersonalen verktyg för att tolka den så att patienterna kan få bästa möjliga vård och förbli friska så länge som möjligt.

Neko Healths VD och medgrundare Hjalmar Nilsonne. // Foto: Jesper Frisk

Hos Neko Health är priset för en undersökning 2 000 kronor. Dyrt jämfört med primärvården, billigt för att ta en läkare, en medicintekniker och en massa snofsig utrustning i anspråk under en timme.

Men Neko Health spelar ett långsiktigt spel. De patientdata som samlas in ska ligga till grund för forskning, AI-assisterad diagnostik och innovation. Varje patientmöte är ett led i att bygga upp kunskapsbasen för framtida innovationer och vetenskapliga genombrott.

– Det vi har sett med artificiell intelligens i många andra domäner är att i ett systematiskt uppbyggt data-set kan en AI hitta helt andra mönster och korrelationer än vad människor kan se. Det kommer att vara otroligt spännande framöver, säger Hjalmar Nilsonne.

Bland miljontals högupplösta avbildningar av hudförändringar skulle AI kunna hitta nya varningssignaler för hudcancer, till exempel. Och i miljontals blodprov skulle AI kunna vaska fram samband mellan blodvärden och sjukdomar som den medicinska vetenskapen hittills missat.

På sikt kan artificiell intelligens komma att förändra den medicinska vetenskapen i grunden. Där är vi emellertid inte ännu. Idag är Neko Healths patienterbjudande en relativt konventionell, om än högteknologisk, bild- och blodanalys som ska assistera i förebyggande hälsoarbete.

Men även om Neko Health skriver att de vill ”hjälpa sjukvården att skifta fokus: från att reagera på symtom och behandla dem, till att förhindra sjukdomar från att bryta ut från första början” så är förebyggande arbete ingalunda nyheter för vården. Sverige är sedan många årtionden ett föregångsland vad gäller barnhälsovård, tack vare bland annat barnavårdscentralen och skolans elevhälsa. De tidiga insatserna fungerar hälsofrämjande för hela livet, säger professor Inger Kristensson Hallström vid Lunds universitet, som är medansvarig för ett WHO-center med fokus på förebyggande hälsovård vid lärosätet.

Hon betonar att tester i sig inte gör någon frisk.

– Det finns väldigt lite forskning på effekten av de här testerna. Vad gör man med kunskapen de ger? Och om man får ett besked man inte förväntar sig, vill man ens ha den kunskapen? Det är många etiska avvägningar som måste göras här.

Hon är inte alltför oroad över att de privata initiativen ska dela upp vårdtagarna i ett A- och ett B-lag, där det omsorgsfullt genomlysta A-laget undviker att bli sjuka medan B-laget tvingas vänta på att bli krassliga innan den offentliga vården försöker bota dem. Snarare tvekar hon om hur mycket nytta testerna egentligen gör.

Det här är högaktuella frågor även för den offentliga vården.

När det kommer till kritan är det inget mysterium hur vi kan förebygga en lång rad kroniska sjukdomar. Det är helt gratis, men kräver tid och självdisciplin. Den som inte röker, dricker med måtta, äter rimliga mängder näringsrik mat, rör på sig och sover tillräckligt har goda förutsättningar att leva ett långt och hälsosamt liv. Ändå visar studier att runt 70 procent av oss har minst en ohälsosam levnadsvana.

– Livsstilsförändringar kräver långsiktigt arbete och mycket motivation, säger Inger Kristensson Hallström.

Inte heller Jesper Ekberg, som är nationell samordnare för Sveriges Kommuner och Regioners program Strategi för hälsa, ser någon överhängande risk för att de privata initiativen ska inverka negativt på vården. Om de kan hjälpa mer eller mindre friska personer att ta ett större egenansvar för hälsofrämjande aktiviteter så kan det i bästa fall leda till att den offentliga vården får mer resurser över till exempelvis uppsökande arbete, menar han.

– Det här är högaktuella frågor även för den offentliga vården. Samtliga 21 regioner har idag strategier för att införa fler verktyg för egenmonitorering. Det finns ett tydligt behov av att kunna jobba med större precision, bättre träffsäkerhet i det förebyggande arbetet. Då måste man kunna ta in information från olika källor.

Jesper Ekberg medger att den offentliga vården kan vara trögrörlig, likväl säger han att det är helt tydligt att en omställning är på gång.

– Den borde vara mer rask, men det är en kraftig omställning mot mer proaktivt hälsoarbete.

Hjalmar Nilsonne är väl medveten om att patienternas motivation är både nyckeln och den stora utmaningen i förebyggande arbete. Det är också något han tror att insikterna man får hos Neko Health kan hjälpa till med.

– Redan idag försöker vården få folk att göra de här sakerna, men uppenbarligen funkar det inte särskilt bra. Vi vet att generella råd – man ska inte röka, och det är bra att gå ner i vikt om man är överviktig – har väldigt liten effekt. Men om vi kan få dig att känna att vi pratar om just din hälsa, då kanske vi kan få dig att bry dig.

Väl hemkommen från mitt Neko-besök loggar jag in på företagets webbplats, där jag möts av en blåskimrande avatar – min inskannade avbild. Estetiken påminner om ett science fiction-rollspel, och mina kroppsliga värden står prydligt uppradade: HBA1C, CRP, HDL… Klinisk elegans, bara värdena för vita blodkroppar stör bilden av genomlyst kontroll.

Jag letar ända till internets slut efter något lugnande facit, men som vanligt ger Google klen tröst. Anomalin kan vara ingenting alls – eller en ovanlig form av cancer.

Under natten hemsöks jag av grubblerier. Tänk om det slumpat sig så att jag upptäckt en kuslig blodsjukdom bara för att jag fick för mig att skriva ett reportage. Hjalmar Nilsonne har rätt. Nu handlar det om min hälsa. Jag bryr mig.

På morgonen mår jag risigt. Först tror jag att det är min oroliga sömn som skjutit mig i sank, men ju längre dagen går desto tyngre blir huvudet och raspigare halsen. Tack och lov. De vita blodkropparna gjorde bara sitt vanliga jobb, försökte mota en förkylning.

Vad jag fått veta efter all laser, radar, blodanalys, AI och högupplöst fotografi är med andra ord att min kropp vid 48 års ålder fortfarande är i hyggligt bruksskick, plus att jag fick en svårtydd varningssignal om att jag skulle bli krasslig ett knappt dygn innan förkylningen bröt ut.

När påminnelsen om uppföljningstest av blodkropparna plingar i mobilen sveper jag bort den. Jag vill inte belasta vården i onödan. Dessutom är jag fullt belåten med att avvikelsen berodde på en annalkande förkylning. Ytterligare analyser avböjes.

Fler utvalda artiklar