Varje elev har enligt lag rätt till en skolgång som passar just det barnets förutsättningar. Men hur ska en lärare klara av att individanpassa undervisningen för alla?

För några veckor sedan var det dags för skolstart igen. Återgång från semestern kan vara plågsamt för vem som helst. Men lite extra för just lärare, just nu.

På Twitter kom ett försynt nödrop från en lärare. Plötsligt låg den bara där, blanketten som listade 67 ”anpassningar” som han måste kunna verkställa i sitt klassrum.

Läraren skärskådade listan. Den innehöll bland annat:

Att hålla muntligt prov i stället för skriftligt för en elev som behöver ha det så. Att skriva ordlistor till läroböckerna åt en elev.
Att färgkoda dem åt en annan. Att säkra att en viss elev sitter nära en dörr eller ett fönster, eller långt från ventilation.
Att elev X ska ha sin mobil. Att elev Y inte ska ha sin mobil.

  • Att elev Z ska få tätare raster.

”Jag säger inte att någon anpassning är fel eller löjlig. Jag utgår från att de är belagda med vetenskap och beprövad erfarenhet. Jag förstår dock inte riktigt hur lärare ska klara sitt uppdrag när dessa krav ställs på en”, twittrade läraren uppgivet.

En koll med lärarfacket bekräftar bilden. Listorna på anpassningar kan variera, men inte tvånget att följa dem.

– Många är förtvivlade. Det är en stor fråga i kåren, säger utredningschefen på Lärarnas riksförbund, Pontus Bäckström.