Nasse, 30, söker partner

Vad hände egentligen med Nils Holgersson när han fyllde 50? Och Kitty eller Lilla My? Vi bad några skribenter fundera över hur livet blev för några fiktiva figurer efter att de lämnat rampljuset. Annika Lantz märker hur störd Nasse är över Nalle Puhs nya bok med tolv livsregler.

Nasse är trettio år och längtar egentligen bara efter någon att vara med. Det spelar ingen roll om det är en gylta eller sugga, eller ens om det är en gris. Nasse har till exempel alltid varit svag för rådjur, trots att dom är snobbiga och får honom att känna sig ännu mindre än han redan är. Han har faktiskt aldrig träffat på eller ens hört talas om ett rådjur som dejtat någon med en mankhöjd under 70 centimeter.

För några år sedan skulle den tanken gjort honom ledsen, men numera blir han mest arg. Det är ett jävla sätt, helt enkelt. ”Jävla” är ett starkt ord tänker han sedan och får lite ont i magen, han tycker inte om när han tar i för mycket, men å andra sidan tycker han inte om när han är för mesig heller. Åh, nu blir det sådär igen att han vill krypa ur sitt eget skinn, och det skulle aldrig gå med tanke på hur otroligt tight det sitter. Skinnet är det enda på den lilla galtkroppen som Nasse är riktigt nöjd med. Det är blankt och lent och spänner över magen på ett sätt som när han, som nu, ligger i badet och lyssnar på radio, får honom att känna sig som en delfin. Och är det något tjejer tycker är läckert så är det delfiner, det har han förstått. Delfiner får ligga, ingen tvekan om saken, även om Nasse aldrig riktigt har fattat hur det går till.

När Nasse ligger i badet händer det att han putar med magen så att den liksom sticker upp ur bubblorna som en glänsande, rosa kobbe och så smeker han försiktigt över den med sin lilla hand, och då ibland, om han blundar, kan det kännas som att det är någon annan. Men det är inte någon annan, det vet han ju, och det har blivit nästan det enda Nasse kan tänka på numera. Särskilt efter att han sa upp sig från bokföringsbyrån i julas. Det kändes fint att kunna göra efter att chefen informerat om att nedskärningar var nödvändiga efter Stoffes förskingring. ”Jag kan säga upp mig!”, hade han sagt, utan att ens tänka efter, och blicken chefen gav honom hade värmt honom hela vintern. Sen dess hade han inte haft något jobb. Men massor av tid att vada ensam igenom med sina korta små grisben.

Inte ens Nalle P:s bamsekramar har han fått omslutas av på länge, eftersom Nalle P är fullt upptagen med att skriva sin bok. Det är en bok som handlar om tolv livsregler, har Nalle P berättat. Nasse är full av beundran över att Nalle P är så målinriktad samtidigt som han kan känna sig lite störd över att Nalle P så självklart är övertygad om att han har något viktigt att säga. Till exempel heter ett kapitel i boken: ”Det är bra mycket trevligare att vara två”. Det kan ju bara vara någon med mycket liten hjärna som kan intala sig att det är en originaltanke, säger Nasse högt för sig själv, och får genast dåligt samvete men bara lite.

För tio år sedan var det nämligen mycket trevligare för Nasse. Då var Nasse ihop med Peppa. Peppa var underbar! Hon sjöng i kör, använde dag- och nattkräm som båda doftade svagt av ekollon, hon kunde få till och med Ior att le och bar alltid, alltid klänning. Så var det faktiskt, även om Nalle P hävdade att han bara sett Peppa i klänning två gånger varav det vid ett av tillfällena visade sig vara byxkjol. Men en dag hade Peppa lämnat Nasse för en ganska skabbig räv vid namn Jensen och i samma ögonblick var det som att hon hade lagt en förtrollning över Nasse; något slags repellerande sköld som resulterat att ingen tjej sedan dess hade varit intresserad av honom på annat sätt än som potentiellt uppsagd.

Han trodde såklart inte på riktigt att Peppa var en häxa, men han kände hur ilskan bultade i tinningarna när han tänkte på henne, även om han med åren hade fått märkligt svårt att frammana hennes ansiktsdrag.

En annan av Nalle P:s tolv livsregler lyder: ”Om man tänker efter en stund kan det hända att man kommer fram till ett mycket viktigt beslut”. Här tycker Nasse att Nalle P visar mer av sin intellektuella kapacitet. Nasse kan inte svära på det men tänker att den här visdomen eventuellt kan ha inspirerat honom till det han gjorde häromveckan, nämligen att skicka in en fråga till ett radioprogram. Han tvekade länge, han håller sig ju helst i bakgrunden, men till slut såg han ingen annan utväg.

Chattrådarna som han följer på internet är ofta onödigt aggressiva, tycker Nasse, och den enda gången han vågade ställa en fråga blev svaret att han inte skulle fråga, utan bara ta för sig. Det hjälpte inte Nasse alls. Alltså hade han nu mejlat samma fråga till radioshowen Hedersstunden som han brukar lyssna på när han kommer åt. Han vet inte om namnet kommer sig av att programmet bygger på lyssnarnas relationsfrågor eller om titeln är ett resultat av att det låter som att alla i studion har eller snart kommer att ligga med varandra.

Frågan, det vet han i alla fall säkert, kommer från en plats djupt inne i den Nassesjäl som bara vill höra till och lyder: Hur vågar man visa intresse för någon och hur vet man att den är intresserad? Han trodde såklart inte att redaktionen skulle välja just hans fråga och om han inte redan var så skär hade han rodnat när han hörde den läsas upp, men faktum är att frågan nu har diskuterats så länge att Nasses badvatten har börjat svalna. Programledarna har vänt och vridit på Nasses undran så att Nasse flera gånger har tappat koncentrationen och börjat tänka på annat, särskilt när dom drog in en gammal socialantropolog i samtalet hade han svårt att hänga med, och nu är snart både Nasses tålamod och programtiden slut. Men stämningen i samtalet förändras plötsligt och det är tydligt att det laddas för slutsats. Nasse rätar upp sig mot badkarskanten och spetsar sina öronspetsar. Han känner pulsen picka, tänk om det nu faktiskt kommer ett svar, en manual för en liten gris med ett onödigt stort hjärta.

”I princip kan du ragga hur du vill, allt handlar om huruvida personen du limmar på är intresserad av dig eller inte.”

Allt handlar om huruvida personen du limmar på är intresserad av dig eller inte. Först häpnar Nasse. Det kan vara det dummaste svar han någonsin hört. Men den hopplöshet som sedan fyller honom får honom också att inse att det är det absolut sannaste han hört någon säga om saken. Med tung klöv stänger Nasse av radion och sjunker tillbaka ner i badet tills bara trynet och magen sticker upp. Vattnet är nu så kallt att skinnet knottrar sig.

Det får putmagen att se ut som en sådan där massageboll han gav till Ior i födelsedagspresent att använda på sin nya flickvän. Iors bottenlösa dysterhet drar till sig tjejer som en prästson på ett konfirmationsläger och Nasse har varit hemligt förälskad i var och en av dom. Han tycker att det är jävligt irriterande att hans egen uppgivna självömkan inte alls innefattar samma erotiska kapital. Jaha, nu svor han igen. Nasse bestämmer sig för att straffa sig själv genom att ligga kvar i badet tills allt vatten har dunstat. Sen får han se.