Sju böcker till den samiska nationaldagen

Den 6 februari firas samernas nationaldag. Vi listar sex aktuella verk och en klassiker som fördjupar förståelsen av den samiska kulturen.

Herrarna satte oss hit

Elin Anna Labba
Norstedts, 2020

Tvångsförflyttningarna började för över hundra år sedan när Norge blev ett eget land. De som kunde vittna om renarna som försvann längs vägen och barnen som lämnades över till andra familjer är inte längre i livet, men det har inte stoppat Elin Anna Labba från att föra vidare deras talan. Genom bland annat brev, jojktexter och fotografier kan röster som sedan länge tystnat berätta om vad som hände. Tragedierna har glömts, men sorgen finns kvar. Herrarna satte oss hit vann Augustpriset i fackboksklassen 2020.

Ædnan

Linnea Axelsson
Bonniers, 2019

Ordet »Ædnan« betyder ­landet, marken och jorden på gammel­­samiska. Linnea ­Axelssons diktepos med ordet som titel ­handlar om två samiska ­familjers öden från 1900-talets början fram till modern tid. Boken ­flyter i gränslandet ­mellan prosa och poesi. Recensenterna ­kallade den både personlig och kosmisk. Det är på grund av att de samiska människorna och deras landskap står i förgrunden som skär-­skådandet av den svenska kolonialismen blir så effektivt. För Ædnan fick Linnea Axelsson ta emot Augustpriset 2018 och boken blev senare även teaterstycke hos Riksteatern.

Stöld

Ann-Helén Laestadius
Romanus & Selling, 2021 

Ann-Helén Laestadius har ­skrivit flera böcker om livet som same och har hittills avverkat två ­tredjedelar av sin planerade ­Sápmitrilogi. Hon skriver om den samiska identiteten och trauman som förs vidare genom generationer, ofta sett genom barnens blick. I den första boken får vi möta renskötar-dottern Ella som bevittnar hur en man dödar en av hennes renar. Helt plötsligt öppnas ­hennes ögon för en värld där brutala ­tjuvjakter aldrig utreds av polisen och där de samiska ­klädernas starka färger kan vara allt som krävs för att väcka blodsaggression. Just nu är en ­filmatisering på gång och 2023 kom även uppföljaren Straff. 

Folk som sår i snö

Tina Harnesk
Bokfabriken, 2022

Bitvis kan Folk som sår i snö kännas som en lägereldsberättelse. Tina Harnesk säger själv att hon kommer från en lång linje av ­»bullersamma berättare och tigande ­tänkare«. Med ett fylligt språk dras läsaren in i en saga om en dold cancerdiagnos och ­längtan efter renar som inte längre finns. Den nordsamiska ­upplevelsen visas i två led, de äldre som tvångsförflyttades och de unga som växt upp helt skilda från det samiska. ­Boktipsaren Agneta Norrgård f­rågade sig hur detta kunde vara en debutroman. 

Solen, min far

Nils-Aslak Valkeapää
Kautokeino, 1990

En uråldrig sägen menar att ­samerna är solens barn. Poeten Nils-Aslak Valkeapää anspelar på det i titeln på sitt episka diktverk från 1980-talets slut. Då var Valkeapää en framträdande förkämpe för samernas rättigheter som gjorde sig hörd via måleri, foto, musik och poesi. Blandverket Solen, min far släpptes först på nord-samiska, men 1990 kom en skandinavisk utgåva som skiftar mellan svenska och norska. Den utgåvan fick ett brett genomslag och gav ­Valkeapää Nordiska rådets litteraturpris. 

När vi var samer 

Mats Jonsson
Ordfront, 2021

Det var först efter Mats Jonssons farfars död som familjen vågade öppna den låsta asken som ­alltid funnits hemma. Där låg det brev från »lappfogden«, ­fotografier från Västerbotten och ren-­märkesbevis. Hade familjen varit samer en gång i tiden? Och varför var det så hemligt? I serieromanen När vi var samer gör Mats Jonsson ett försök att resa tillbaka i tiden för att lista ut när släkten lämnade det samiska arvet bakom sig – och varför.

Himlabrand

Moa Backe Åstot
Rabén & Sjögren, 2021

Moa Backe Åstot är ­renägande same i Jokkmokk. 2021 roman-debuterade hon med en ­berättelse om motstridiga ­känslor inför arvet. Hela livet har det varit självklart för Ánte att han som familjens enda barn ska ­upprätthålla renskötar­traditionen. Allt blir plötsligt väldigt svårt när känslorna för ­kompisen Erik blir starkare och frågan är om Ántes drömliv över huvud taget går att finna i Sápmi. Under stjärnklara nätter väcks frågan: Är det styrka eller förräderi att gå sin egen väg? 

Publicerades i Vi läser #1 2024.