Yrkesverksamma lämnar Sverige. Vad driver bort dem?

Många svenskar, ofta med invandrarbakgrund, får jobb långt under sin kompetens och väljer att lämna landet. Ett slöseri med hjärnor och en förlust både för de drabbade och för samhället som har investerat i deras utbildning. Emon och Selim lämnade Malmö och gör nu karriär i New York – med hjälp av svensk glasdesign och godis.

Fattigdom och dåliga skördar fick nära 1,5 miljoner svenskar att lämna Sverige vid förra sekelskiftet. De flesta åkte till USA för att söka en bättre framtid. Även i dag fortsätter många svenskar att utvandra till USA. Förutom att sträva efter den amerikanska drömmen, lockas de av bättre karriärmöjligheter, studier, högre löner och en dynamisk arbetsmarknad. Den moderna migrationen består ofta av högt kvalificerade personer, vilket leder till en problematisk situation för Sverige: brain drain. Alltså en kompetensflykt när talanger och kunskap överförs från Sverige till andra länder, vilket kan få långsiktiga negativa effekter på Sveriges ekonomi och innovationskraft.

Amanda Lundeteg är vd för den svenska stiftelsen Allbright, som arbetar för att främja jämställdhet och mångfald i näringslivet. Stiftelsen publicerar varje år en rapport som rankar svenska börsbolag utifrån jämställdhet. Förutom problemet med brain drain lyfter Amanda Lundeteg fram ett annat viktigt problem: brain waste. Detta innebär ineffektiviteten i att utbilda människor för avancerade yrken utan att ge dem möjlighet att använda sina färdigheter. Det är en förlust både för de drabbade och för samhället som har investerat i deras utbildning.

Tidigare under 2024 presenterade Lighthouse Reports och Financial Times en studie baserad på statistik från Eurostat. Den visar att omfattningen av brain waste i Europa och Sverige är stor. Nästan hälften av de högutbildade migranterna i Europa är överkvalificerade för de jobb de utför, och det är nästan dubbelt så sannolikt att de är arbetslösa jämfört med infödda. Data pekar på att om migranter arbetade i samma yrken och hade samma löner som jämförbara infödda, kunde den europeiska ekonomin växa med 33,8 miljarder euro.

Sverige rankas som femte svåraste land av 22 europeiska länder att ge högutbildade migranter jobb. En rapport från 2023 visar att afrosvenskar, trots likvärdig utbildning, tjänar betydligt mindre än övriga befolkningen och oftare är i lågstatusyrken med svårare att nå högre positioner.

– Ett klassiskt exempel är att vi i Sverige har många överkvalificerade taxichaufförer. Många av dem har ingenjörsutbildning, läkarutbildning eller civilekonomutbildning men lyckas inte få jobb inom sina respektive branscher. Det är självklart att dessa människor då föredrar att söka lyckan någon annanstans, säger Amanda Lundeteg.

Två som har valt att flytta till USA för att följa sina drömmar är Emon Maasho från Stockholm och Selim Adira från Malmö. De är levande exempel på hur den moderna svenska utvandringen kan se ut. Ironiskt nog bygger de sina karriärer i USA på svenska produkter: Emon arbetar med svenskt glasbruk och Selim med svenskt godis.

– Ser du terrassen där? frågar Emon och pekar ner från sitt kontor på nionde våningen mot en exklusiv, grönskande takterrass, belägen i det trendiga området NoMad – North of Madison Square Park – i New York.

– Det var Jennifer Lopez lägenhet som hon nyligen sålt.

För Emon, som är född i en arbetarklassfamilj med eritreanska föräldrar, blev det tydligt att han skulle möta svårigheter redan när han som tonåring började söka praktikplatser och jobb. Till skillnad från många av sina kamrater som hade föräldrar som var företagsledare och hade kontakter, saknade Emon dessa fördelar. Under uppväxten arbetade Emons mamma som undersköterska inom hemtjänsten, och hans pappa som buss- och taxichaufför. Att se hur föräldrarna konstant oroade sig över att inte få kvalificerade jobb eller inte befordras till bättre tjänster trots att de skött sina jobb oklanderligt, skapade revanschlusta inom honom redan som barn.

– Jag började söka jobb redan på gymnasiet. Vissa dagar kunde jag lämna ut över 60 CV:n på en enda dag, berättar Emon.

Men, till skillnad från hans kamrater som blev kallade till flera intervjuer och erbjöds jobb, fick Emon inte ett enda napp på sina ansökningar. Till slut blev han kallad till en intervju på ett nyöppnat lekland. Som diskare.

–  Jag var så glad och nervös över att få en intervju att jag spontant kramade kvinnan som skulle intervjua mig, minns Emon och skrattar.

Han fick jobbet och hade tur. Eller kanske snarare en skicklighet som märktes långt utanför köket, i kombination med lyhörda chefer. Det dröjde nämligen inte länge innan hans chefer insåg att de hade att göra med en extremt driven ung man med många idéer om hur den nyöppnade verksamheten skulle kunna utvecklas. Efter en kort period som diskare befordrades han till ansvarig för leklandets kaféverksamhet och några år senare blev han platschef.

– Jag var bara 20 år och skulle plötsligt vara ansvarig för 35-40 anställda. Just då insåg jag nog inte riktigt hur stort det var, säger Emon.

Efter sju år blev Emon erbjuden att köpa in sig i bolaget via ett erbjudande som gjorde det ekonomiskt möjligt för honom. Det ena ledde till det andra: Leklandet ägs av en koncern med ett fyrtiotal varumärken, däribland det anrika glasbruket Orrefors. Efter att ha haft olika roller inom koncernen tillträdde Emon slutligen sin drömtjänst som Orrefors VD i New York. Tillsammans med sitt team har han lyckats vända Orrefors tidigare motgångar. Företaget är nu mer lönsamt än någonsin sedan koncernen köpte företaget 2005.

– Mitt mål är att Orrefors ska återgå till sina glansdagar och bli ett välkänt namn även i USA, säger Emon.

På många sätt är detta en solskenshistoria, men samtidigt: Emons talang och kunskap, som han nu använder i New York istället för i Sverige, är ett tydligt exempel på den kompetensflykt som påverkar det svenska näringslivet.

För Amanda Lundeteg är det inte bara kompetensflykten som är problematisk. En rapport från Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) visar att ett svenskt namn väger tyngre än erfarenhet vid jobbsökning. Detta har lett till att många med utländska namn byter till mer svenskklingande för att öka sina chanser på arbetsmarknaden. Detta blir ett allvarligt problem när yrkesverksamma svenskar med utländsk bakgrund känner sig tvingade att migrera till länder som ser till utbildning och kompetens istället för ursprung och namn.

Man kan inte bara trilla in här och tro att man ska lyckas. Man måste ha oerhört mycket driv

USA är det land som har flest utlandssvenskar, med uppskattningsvis 179 000 svenskar bosatta där, enligt en undersökning gjord av organisationen Svenskar i världen. Den främsta anledningen till att svenskar väljer att emigrera är drömmen om äventyr. Andra faktorer inkluderar högre löner, bättre karriärmöjligheter och internationell erfarenhet. Enligt siffror från Statistiska centralbyrån från 2020 tjänar yrkesarbetande utlandssvenskar med högre utbildning i genomsnitt 60 000 kronor per månad, vilket är betydligt högre än medellönen för yrkesarbetande i Sverige, som ligger på 31 600 kronor per månad.

För Selim Adira från Rosengård i Malmö var det något annat som lockade.

– Jag var runt 15 år när jag fick upp ögonen för New York – denna underbara, galna stad, säger han.

På 90-talet besökte Selim sin syster som då bodde i New York. Han blev helt förälskad i staden. Hemma i Malmö arbetade Selim inom nattklubbsbranschen, men ville mer. Vidare. Han lovade sig själv att göra allt för att en dag kunna flytta till New York för att studera eller arbeta.

– Min dröm var att återvända och fightas med de stora killarna och tjejerna, säger Selim.

När han vid 24 års ålder fick chansen att äntligen flytta tvekade han inte en sekund. På plats insåg Selim direkt att det inte är lätt att leva i staden.

– Man kan inte bara trilla in här och tro att man ska lyckas. Man måste ha oerhört mycket driv och rätt mentalitet om man ska nå framgång, säger han.

I New York arbetade Selim bland annat på krögaren Marcus Samuelssons restaurang, för FN och Drottning Silvias barnrättsorganisation Childhood Sweden. Genom att röra sig mellan olika världar fick han både värdefull erfarenhet och ett brett kontaktnät. Men Selim hade en tydlig plan: Han skulle sälja svenskt godis till jänkarna.

Selim Adira växte upp i Rosengård i Malmö på 80- och 90-talet. Uppväxten bland höghusen och människor från alla världens hörn formade hans driv och ambitioner. Precis som Selim senare flyttade till New York, hade många i området flyttat till Sverige från andra länder i hopp om en bättre framtid för sig själva och sina barn.

– Att se hur de vuxna på gården hustlade och jobbade hårt – oavsett om de körde taxi eller drev pizzeria – inspirerade mig, säger Selim. I slutändan handlade det om samma dröm: att jobba, jobba, jobba för sig själv och bygga en framtid för nästa generation.

Tre kilometer söder om Orrefors i NoMad ligger den svenska godisbutiken BonBon som Selim varit med och grundat. Tillsammans med de svenska vännerna Leonard Schaltz och Robert Persson, som också bor i New York, öppnade han godisbutiken 2018.

– Vi tyckte att en svensk godisbutik saknades i New York, förklarar Selim.

Tack vare kombinationen av svensk ärlighet och eritreansk värme har jag en fantastisk affärsrelation

Idag går det bra för BonBon. Företaget har fyra butiker i New York och producerar eget godis. Efter att deras sötsaker nyligen blev en viral Tiktoksuccé, ringlar ofta långa köer utanför butikerna, där kunder är nyfikna på att smaka svenskt godis.

Liksom Selim lyfter Emon sin mixade bakgrund som en bidragande faktor till sin framgång i USA.

– Tack vare kombinationen av svensk ärlighet och eritreansk värme har jag en fantastisk affärsrelation till mina kunder, säger han.

Amanda Lundeteg menar att för att motverka både brain waste och brain drain behöver svenska företag och organisationer sätta tydliga mål för mångfald och inkludering samt arbeta strategiskt för att nå målen. Det får inte bara bli tomma ord på ett papper. Hon betonar också vikten av att svenska företag och organisationer blir bättre på att förstå varför yrkesverksamma väljer att lämna Sverige. Vilka faktorer är det som driver bort dem?

Genom att förstå och åtgärda dessa problem kan Sverige skapa en arbetsmarknad som är mer attraktiv och inkluderande, vilket både behåller och lockar tillbaka talangfulla människor.

Amanda Lundeteg uppmanar svenska företagsledare att ta täten och visa att mångfald och inkludering är prioriterade frågor.

– Det är viktigt att folk förstår att det inte ”bara” handlar om rättvisa. Det handlar också om att säkra Sveriges ekonomiska framtid, säger Amanda Lundeteg.

Läs mer:

New York, Paris och Dubai – den kulturella staden är död

Jason ”Timbuktu” Diakité om rappen, rimmen och de stora frågorna