Tomas Dur Fläckman

Tomas dur Fläckman minns en ljus resa med fotografen som avled den 30 oktober.

Ny dokumentär om kulturbråket kring Nobelpriset i litteratur 1974.

I 25 år har Tomas dur Fläckman välkomnat Vi:s läsare med vackra, roliga och slående bilder.

Romanaktuella Åsa Nilsonne bjuder på ett favoritrecept.

Svenska freds häpnar över att det man arbetar för – fred – kan vara så provocerande.

Den avskydda gräsrotsrörelse innebar också ett kreativt uppsving för populärkulturen. Vi-redaktionens enda ex-punkare har återbesökt ungdomens lekplatser.

Tomas Fläckman fick redan som liten försvara det pappersbruk som visserligen födde hela bygden, men som också spred en otäck odör.

1967 kom tusentals ungdomar till San Francisco för The Summer of Love – en hippie-happening med sex, LSD och rock'n'roll.

Konstvetaren Sara Källström överraskas av hur lätt det är att ta med barnen på restaurang.

I en ny bok utforskar litteraturprofessor Ebba Witt-Brattström författaräktenskapet mellan Moa och Harry Martinson. ”Det går inte att tänka sig den ena utan den andra”, säger hon.

I sina låttexter ger han de vanliga och kantstötta upprättelse. Men vilka romanfigurer hittar vi i Staffan Hellstrands bokhylla?

Imperiet var 80-talets största svenska rockband. De peakade motvilligt med en långkörare på Svensktoppen, och sedan föll allt isär. I en ny dokumentär får vi hela historien.

Affärsmodellen ”Köp nu – betala senare” blev Klarnas väg till framgång, och många konsumenters väg till inkasso. Är ett folkligt uppror mot kreditsystemet tänkbart? I Jonas Malmborgs nya bok Den stora kreditfesten: Historien om Klarna undersöks företagets historia.

Världen vimlar av lyxiga, hisnande, knasiga tågresor. Det är bara att ta för sig.

Ett fotoreportage av Juuso Westerlund.

Av Sveriges yrkesverksamma sjöfarare är 27 procent kvinnor – de är märkvärdigt osynliga. Nu ska det bli ändring på det. Foto: Nina Varumo

Marcin Ciepielewski vann CVCEPhoto, en tävling i bergsfotografering.

Ett virus kan vi inte se med blotta ögat, men coronakrisen syns ändå. Foto: TT.

Ahmad från Jordanien vill bli operasångare, Dewi från Indien drömmer om att bli lärare. Fotografen Chris de Bode hjälpte dem att realisera karriärdrömmarna i bild.

Baobabträdet kan användas som vattenreservoar och busskur, av barken kan man göra kanoter och hus. Trädets grenar förbinder oss med våra förfäder. Inte undra på att folket på Madagaskar kallar baobaben för ”Livets träd”. Foto: Pascal Maitre/Panos. Text: Tomas Dur Fläckman.

Över en miljon sydsudaneser har flytt inbördeskriget i hemlandet. 60 procent av dem är barn. I flyktinglägren har de ingenting – utom sin egen uppfinningsrikedom.