Fem problem med klimatkompensation

Klimatkompensation kritiseras med jämna mellanrum. Nu senast avslöjade brittiska The Guardian mätfel hos vissa som säljer kolkrediter. Som ordförande i Vi-skogen får jag ibland frågor som inte är så lätta att besvara.

Vi-skogen har lång erfarenhet av klimatkompensation. Även om jag vet att vi levererar högkvalitativa kolkrediter som också är gynnsamma för det lokala samhället så finns det ett skav.

Ett problem är all rapportering som krävs för att bli godkänd enligt de standarder vi följer. Och räknandet är knepigt. För hur vet man exakt vad ett specifikt trädprojekt bidrar med? Tänk om de effekterna hade kunnat uppnås ändå, utan just detta projekt? Administrationen för klimatkompensationsprojekten är omfattande så en del av pengarna som skulle ha kommit bönder och natur till gagn går åt till själva certifieringen.

Det finns en hel del problem med klimatkompensation. Här är de fem vanligaste invändningarna – och svar från Vi-skogen.

1. Svårt att räkna. Det är lätt att överestimera antalet krediter. För exempelvis projekt som ska hindra avskogning är frågan; skulle träden ha stått kvar även utan projektet? Fäller människor träd på andra håll för att just dessa är skyddade, vilket i så fall kan ge ett nollsummespel. Skulle projektet varit lönsamt utan kompensationen? I så fall räknas inte insatsen. Det är också svårt att överblicka de 100 år som inlagringen ska ske.
   Vi-skogens projekt är inte bevarandeprojekt utan organisationen ser till att nya träd planteras. Då är det lättare att räkna på klimatvinsten.

2. Moraliskt tveksamt. Varför ska vi i norr döva vårt dåliga samvete genom att träd planteras på andra sidan jorden? Det är viktigt att även minska utsläppen, samtidigt som man köper kolkrediter. Den ytan som tas i anspråk i Afrika skulle ha kunnat användas till annat. Det blir en form av neokolonialism.
   Vi-skogens projekt handlar inte om att plantera snabbväxande träd på mark som hade kunnat användas till jordbruk eftersom Vi-skogens träd planteras av bönder mitt bland grödorna för att göra skördarna större. Alla företag som köper Vi-skogens kolkrediter uppmanas samtidigt att först minska sina utsläpp så mycket som möjligt.

3. Socioekonomiska problem. Det finns en risk att trädprojekt bidrar till migration eftersom människor inte kan försörja sig på den yta där träden planteras eller bevaras. Dessa problem följs inte upp i de mätningar som görs.
   De bönder som är med i Vi-skogens klimatkompensationsprojekt får hela agroforestry-metoden med på köpet och hela poängen är att projekten ska bidra till lokalsamhället och bättre levnadsvillkor för bönderna.

4. Tung administration. När kolkrediter ska certifieras krävs mängder av mätningar. I Vi-skogens Kacp-projekt i Kenya rapporterar alla bönder in sina träd via sms, sedan ska det betalas ut pengar till varje bonde. Med alla mätningar försvinner en del av pengarna som hade kunnat gå till verksamhet.
   Vi-skogen är noga med att se till att krediterna är verifierade via en respekterad standard, men mycket pengar försvinner till administration.

5. Risker för den lokala miljön. Många projekt saknar uppföljning av vad som sker med den biologiska mångfalden och naturen i närområdet. Hur blir till exempel vattentillgången nedströms om stora ytor uppströms planteras med snabbväxande och törstig eucalyptus?
   De träd som planteras via Vi-skogen är anpassade för den lokala miljön. Det är träd som ger fukt och näring till jordbruksmarken och ibland används medicinalträd.

Den som köper klimatkompensation av Vi-skogen får resten av verksamheten på köpet. Det handlar om att skapa ett långsiktigt hållbart system till nytta för den enskilda bonden och den biologiska mångfalden. Med i projekten kommer kunskap om agroforestry, barnklubbar, spara-lånagrupper med mera.

Men om det är samma verksamhet, varför behöver vi då vara en del av ett administrativt krävande system, kan man fråga sig? Svaret är att många företag gärna vill använda sig av klimatkompensation för att beskriva sina hållbarhetssatsningar. Vi-skogen får då tillgång till pengar som vi annars kanske inte hade fått. Även en del privatpersoner vill gå in på Vi-skogens klimatkalkylator och betala pengar för extra utsläpp. Och då kanske det ändå är värt det, trots att pengar försvinner till rapportering och granskning.

Slutsatsen blir att Vi-skogen är det bättre att man stödjer vår vanliga verksamhet, som månadsgivare eller med att köpa träd till särskilda tillfällen, än att man köper klimatkompensation. Men om man vill klimatkompensera så är Vi-skogens kolkrediter ett bra och pålitligt alternativ.

Och jag känner mig så trygg jag kan bli i att vi gör rätt saker inom detta svåra område.

Fotnot: Agroforestry eller skogsjordbruk är metoden att planera träd tillsammans med grödor. Metoden gör till exempel att mer fukt binds i marken, att grödorna får näring av blad som förmultnar och trädens rötter binder jord så att den inte sköljs bort vid kraftiga regn. Träden ger också skugga vilket minskar avdunstning och ger skugga till boskap som också kan äta av trädens blad. I jordbruk som använder agroforestry blir skördarna större och gårdarna blir mer motståndskraftiga mot effekterna av klimatförändringar. En extra bonus är att träden kan användas för att hänga upp bikupor, där bina ger pollinering av grödorna och honung att sälja.