Lyssna på artikeln
Det var 1999 och jag arbetade på en kvällstidning som sålde 600 000 pappersexemplar varje dag.
På nöjesredaktionen hade ett gäng tjejer i samma ålder som jag samlats för att sälja en antologi med vittnesmål om ätstörningar och mobbning, om skilsmässor och främlingskap, förvridna könsroller runt fotbollsplaner och i skolklasser, homosexualitet och övergrepp, flykt och självförtroende.
I mitt gulnade exemplar läser jag nu – 20 år senare – dedikationerna. ”Till Markus från Linda Skugge: Det gäller att väcka anstöt. Suzanne Brøgger vet allt.” Från Belinda Olsson: ”Fittstim – din vän i gubbväldet”.
Under sommaren 2019 har jag intervjuat många av personerna bakom Fittstim för att i en artikel fånga tidsandan som väckte deras vrede, vad antologin kom att betyda för en ny generation feminister och hur relevanta berättelserna är i dag.
Jag har träffat redaktörerna Linda Skugge och Belinda Olsson; den ena en introvert, skrivande ensamvarg, den andra bekväm i direktsändning med hundratusentals tittare i Svt. Formgivaren Brita Zilg, som kläckte antologins titel och sedan blev rättsläkare. Paula McManus som menar att det borde komma en ny Fittstim varje år. Filmregissören Tarik Saleh som följde med på Fittstims skolturné där han bland annat fungerade som en slags ordningspolis när högstadiekillar ropade ”hora” efter Fittstimskribenterna. Och förläggaren Abbe Bonnier som i antologin lät publicera Ulf Lundells berömda ”Saknas pojkvän?”-brev till Karolina Ramqvist.
Under en av intervjuerna, med förlagsredaktören Annika Persson, går plötsligt Lundell förbi bordet där vi sitter på ett kafé på Södermalm i Stockholm. Han har gubbshorts och uppknäppt rutig skjorta och försvinner in på en inredningsaffär som säljer värmeljus som doftar danskt hygge. Jag kommer mig inte för att rusa efter honom och vet inte heller vad jag skulle ha frågat. Kanske om han kunde tänka sig att signera mitt exemplar av Fittstim? Eller – med tanke på att hans vardagar verkar så fyllda av ensamhet och irritation:
Saknas flickvän?