Yvonne Lombard går 103 trappsteg och Lennart Hellsing virvlar in genom det öppna fönstret
Lyssna på artikeln
”Jag är nästan helt blind”, säger hon i telefonen.
Jag ska få komma hem till Yvonne Lombard. Hon fyller nämligen 90 år och hennes sedan 2015 avlidne make Lennart Hellsing skulle ha fyllt 100 detta år. Ett märkligt jubileum och ett lika märkligt uppdrag: att tala med en högst levande, fortfarande aktiv skådespelare går väl an, men med en visserligen älskad, men likväl död författare?
Men, tänker jag, kan gurkor dansa både vals och mazurka så kan väl Lennart Hellsings väsen sväva i den våning han bebodde nästan 30 år. Och svävar gör den; böcker, tavlor, statyer…den hellsingska leklusten virvlar i luften medan Yvonne berättar om deras långa liv tillsammans.
”Vi var väldigt olika, i nästan allt, men barnasinne hade vi båda. Nästan lite för mycket ibland. Jag kan tänka mig att det inte alltid var så lätt att vara barn till föräldrar med så mycket barnasinne.”
”Jag ser inget åt sidorna och bara ytterst lite rakt fram”, fortsätter Yvonne Lombard och ställer koppar med rykande kaffe på brickan, sedan travar hon ut från köket, genom serveringsgången…
”Ska jag inte ta …”, frågar jag oroligt.
”Absolut inte!” Hon marscherar vidare över tröskeln till vardagsrummet, något daltande vill hon inte veta av. ”Här hittar jag hur lätt som helst.”
Våningen är enorm, en gammal prästbostad med utrymmen som i varje nybygge skulle skalas bort av ekonomiskt sinnade byggherrar: en gigantisk entré, ett grovkök, en serveringsgång, en inre hall… allt byggt i 1900-talets början med jugend som stilideal. Yvonne Lombard är liten, nätt och snabb. Varje morgon trycker hon upp hissen och åker ner till bottenvåningen, men i stället för att gå ut på gatan klättrar hon de 103 trappstegen hem igen. Dagens motionspass är avklarat.
”Ner går jag aldrig. Aldrig! Då får man framfall och ont i knäna.”
Hundra meter från våningen ligger Åhléns City, åt andra hållet Stadsteatern, Yvonnes arbetsplats sedan 1960-talet, och tvärs över gatan vilar Lennart Hellsing på Klara kyrkogård. Precis när intervjun med Yvonne ska börja tycks Lennart virvla in genom det öppna fönstret i matsalen. Sedan tänder han en cigarett och slår sig ner i soffan. Samtalet kan börja.