3 frågor jag alltid får som asexuell
Malin Bergman slåss för sin rätt. // Foto: Per Groth
Lyssna på artikeln
1
”Det är vanligt att folk undrar direkt eller indirekt vad det är för fel på mig. Men det är inget fel på mig, precis som det inte är något fel på homo-, bi- eller pansexuella. Alla som har någon form av sexualitet eller icke-sexualitet hamnar på en skala mellan att känna stark attraktion och ingen attraktion alls. Om jag gick till en doktor och sade att jag var asexuell skulle jag säkert få någon diagnos och kanske recept på piller för att öka min sexlust. Men det finns en skillnad mellan lust och attraktion. På samma sätt som homosexualitet tidigare betraktades som en sjukdom tror många att vi asexuella är sjuka. Vi kan själva bli offer för den myten.”
2
”När man berättar att man är asexuell blir det ofta väldigt privat väldigt snabbt. Plötsligt tycker folk att de har rätt att ta del av hela ens sexuella tillvaro. Ibland vill man bara svara ’Det har inte du med att göra’. På samma sätt som låt oss säga en heterosexuell person kan känna ett starkare eller svagare sexuellt driv kan en asexuell person göra det. Skillnaden är att vi inte känner någon sexuell attraktion: lusten blir inte kopplad till något objekt. Det är det som gör det så svårt också för oss som är asexuella att beskriva; vi har ju inte känt hur det känns för er som upplever sexuell attraktion, så vi vet inte riktigt vad det är som saknas.”
3
”Många på till exempel dejtingappar tar det väldigt personligt så fort man berättar att man är asexuell. Liksom: Varför vill du neka mig rätten till din kropp? Andra tror att de kan ’omvända’ en till att känna attraktion till dem.
I båda fallen tar folk för givet att det här handlar om dem, men det gör det förstås inte, det handlar om mig. Då får man försöka förklara att för vissa stämmer det att de måste träffa rätt person för att känna attraktion. Men jag är inte en av dem. Tyvärr kan det bli väldigt fel när man måste säga sådant till folk som inte är insatta i det här.”