435 bibliotek har lagts ner – på 22 år

Sedan 1998 har 435 bibliotek lagts ner i Sverige. I snitt har 1 800 böcker kastats, makulerats eller sålts – varje dag i två decennier. Det visar Vi:s granskning av biblioteksdöden.

Folkbiblioteken är den viktigaste lokala kulturinstitutionen. Så låter det i högtidstal, statliga utredningar, kommunfullmäktigedebatter – och från kulturministrar.

– Biblioteken har en central roll. Både för att stimulera och väcka intresse för läsande, öppna nya världar och också som en mötesplats för vårt demokratiska samhälle, sa dåvarande kulturministern Amanda Lind (MP) 2019.

Verkligheten är en annan. Det räcker att titta på kartan här intill.

Flest nedlagda bibliotek 1998-2020

Sedan 1998 har 435 folkbibliotek lagts ned i Sverige, visar Vi:s granskning. Vid utgången av 2020 fanns det 1 080 folkbibliotek fördelade på Sveriges 290 kommuner. Det betyder att mer än var fjärde folkbibliotek har försvunnit de senaste dryga 20 åren.

Vi:s granskning bygger på statistik från källor som Kungliga biblioteket, Kulturrådet och SCB och visar även att:

• Antalet utlånade böcker har minskat med 35 procent mellan 1998 och 2020. Från 80 till 50 miljoner.

• Skillnaderna mellan vad olika kommuner satsar på folkbiblioteken är mycket stor. Från Älvdalen som satsade 817 kronor per invånare 2020 till Mullsjö som nöjde sig med 281 kronor.

• 14,4 miljoner böcker har slängts, sålts eller gallrats ut från folkbiblioteken mellan 1998 och 2020. Det betyder att antalet böcker minskat med över 33 procent. Och att 1 800 böcker försvunnit från biblioteken varje dag sedan 1998.

• 15 kommuner har minskat anslagen för folkbiblioteken mellan 1998 och 2020, utan att ens ta hänsyn till inflationen. Störst nedskärning har gjorts i Strömsund. Från 362 till 229 kronor per person och år.

Störst har biblioteksdöden varit i Stockholm. Där har 56 bibliotek – drygt 50 procent – lagts ned sedan 1998.

Men i vissa kommuner har nedläggningarna varit ännu mera drastiska, räknat i procent. Simrishamn ligger i topp. Den författartäta kommunen på Österlen hade sju bibliotek 1998. I dag är det bara huvudbiblioteket kvar och en bokbuss. Något som författaren Björn Ranelid, som delar sin tid mellan Kivik och Stockholm, sörjer.

– För mig är böcker och litteratur heliga. Jag har länge engagerat mig i bibliotekens överlevnad och besökt minst 100 bibliotek i Sverige. Det är en sann glädje att gå in i ett bibliotek. Det är samma glädje jag kände när jag gick in i Filial 2 (biblioteksfilial som låg i anslutning till Folkets hus) i Malmö som barn, säger Björn Ranelid.

Simrishamn har lagt ned många bibliotek och rensat hårt i bokhyllorna. Sedan 1998 har Simrishamns bibliotek gjort sig av med över 100 000 böcker. Vid senaste räkningen, 2020, hade biblioteket drygt 51 000 böcker.

Nästan lika många har Björn Ranelid, enligt egen utsago.

– Jag samlar ju på böcker. Det kan vara ännu fler än 45 000 nu, så jag ligger och nosar på Simrishamns siffror, säger Björn Ranelid, som menar att inget slår den fysiska boken.

– Att lyssna på talböcker är inte samma sak som att hålla i boken och se den med ögonen och själen. Att göra sig av med böcker och lägga ned bibliotek är en eftergift för de som inte går på bibliotek och förstår värdet av dem.

Hur många böcker eller bibliotek Simrishamn ska ha är upp till lokalpolitikerna. Det enda kravet som finns i Bibliotekslagen är att det ska finnas ett bibliotek i varje kommun. Hur stort det ska vara, hur många böcker och annan verksamhet det ska rymma, finns inte fastslaget.

I Bibliotekslagen står att biblioteket ska ”verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra med kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning” och ”främja litteraturens ställning”. Portalparagrafen säger också att ”biblioteksverksamhet ska finnas tillgänglig för alla”.

I ungefär samma takt som nedskärningarna har läsandet gått ned. Både bland vuxna och barn. I SCB:s undersökning om levnadsförhållandena 2021 sade sig 34 procent (41 procent av männen och 26 procent av kvinnorna) inte ha läst en enda bok det senaste året. Motsvarande siffra tio år tidigare var 29 procent.

Läsandet i skolorna har minskat ännu mer. Enligt Lärarstiftelsens rapport Ett läsvänligt land läste 44 procent av sjätteklassarna minst fem sidor eller mer sammanhängande text under en skoldag 2007. Tio år senare hade det sjunkit till åtta procent.

I Lärarstiftelsens rapport från april i år slås fast att mindre än var fjärde skolelev har tillgång till ett bemannat skolbibliotek.

Rapportlarmen och omfattande kritik mot biblioteksnedläggningar har fått regeringen att agera de senaste åren genom att tillsätta två stora utredningar. Först kom Erik Fichtelius utredning om en nationell biblioteksstrategi 2019. Den följdes av Gustav Fridolins utredning om skolbiblioteken 2021. Båda med flera konkreta förslag:

Lag på bemannade skolbibliotek var det tyngsta kravet i Gustav Fridolins utredning medan Fichtelius Demokratins skattkammare ville stärka biblioteken på flera plan med en massdigitalisering som den kanske viktigaste åtgärden. Men regeringen har valt att inte gå vidare med någon proposition.

– Vi häpnade när det inte kom lagförslag om skolbiblioteken. Det kommer hela tiden rapporter om att läsförmågan sjunker och vissa grupper tappar läsförmågan. Regeringen är medveten om det, men gör ingenting åt det, säger Karin Linder, generalsekreterare på Svensk biblioteksförening.

Grethe Rottböll, ordförande för Sveriges författarförbund, konstaterar:

– Det är ungefär som med klimatfrågan. Alla är överens om att klimatet måste räddas men sen fortsätter man att skövla skogen.

I stället för en regeringsproposition om biblioteken har regeringen valt att dra frågan i långbänk. Nyligen, den 22 april, gav den Kulturrådet och Kungliga biblioteket uppdraget att utreda folkbibliotekens framtida behov och samverkan. Samtidigt sköt regeringen till 75 miljoner kronor i det redan pågående projektet ”Stärkta bibliotek”.

Här satsar man minst på biblioteken

Enligt Cecilia Ranemo, statistiksamordnare på Kungliga biblioteket som ansvarar för den nationella biblioteksstatistiken, finns inget som tyder på att biblioteksdöden kommer att avta. En färsk undersökning som tidningen Biblioteksbladet gjort visar att sparkraven på biblioteken fortsätter. Tio procent av folkbiblioteken måste spara pengar under 2022. Inte sällan görs det genom att lägga ned filialer.

– Om nedläggningarna fortsätter i samma takt kommer det 2050 bara finnas 290 folkbibliotek och inget mer, säger Cecilia Ranemo.

Skrämmande, menar Grethe Rottböll:

– Det är bedrövligt. Och fascinerande med tanke på att det inte finns ett enda politiskt parti som säger att man ska lägga ned bibliotek. För varje bibliotek som läggs ned borde det startas ett nytt, säger hon.

Karin Linder tror inte på Cecilia Ranemos skräckscenario med ett bibliotek i varje kommun.

– Men det kan vara så att man styr om verksamheten till en annan typ av bibliotek, kanske bokbuss eller ändrar öppettider, säger Karin Linder.

Trots att vissa kommuner satsat på bokbussar är trenden densamma som för biblioteken. De blir färre. 2020 fanns 81 bokbussar. År 2000 fanns 112. Karin Linder ser budgetnedskärningar som ett större problem än att biblioteksfilialer och bokbussar försvinner.

– Hyvlandet i budgetar med ständiga effektiviseringskrav är den stora faran för biblioteken. Det är ett smygsätt att till slut effektivisera bort all kostnadskrävande verksamhet.

Här har bokbeståndet minskat mest

Enköping är en av de kommuner som hyvlat hårdast. Sedan 1998 har kommunen lagt ned tre av sex bibliotek och gjort sig av med över 122 000 böcker. Att Enköping dessutom är en av de kommuner som satsar minst på biblioteken per invånare, 275 kronor per år, och skurit ned summan mest sedan 1998 gör Enköping till den kanske sämsta bibliotekskommunen i Sverige.

– Jag kan inte historien bakåt. Vi har ett fantastiskt huvudbibliotek i stan, men visst saknar vi filialer runt om i kommunen, säger kommunalrådet Ulrika Ornbrant (C).

Vad har ni satsat på istället för biblioteken?

– Vi har haft stora investeringar på idrottsområdet under lång tid. Och så satsar vi pengar på kulturskolan. Sedan får vi inte glömma att skolbiblioteken alltid varit viktiga i Enköping. Vi undersöker nu möjligheter för boende runt skolorna att få tillgång till skolbiblioteken när skolan är stängd. Men det gäller att hitta praktiska lösningar, säger Ulrika Ornbrant.

En del vill se hårdare statlig styrning av folkbiblioteken, så att inte Enköping kan nöja sig med att satsa 275 kronor per person och år medan Älvdalen satsar 817 kronor. Men det kommunala självstyret hindrar staten från att sätta ekonomiska ramar:

– Jag tycker det är bra. Centerpartiets hållning har alltid varit att beslut ska fattas så nära de berörda som möjligt. Så jag tycker att kommunerna är bäst lämpade att sköta de här frågorna, säger Ulrika Ornbrant.

En som under flera år bevittnat biblioteksnedskärningarna på nära håll är Ulla-Carin Stenberg. I dag är hon bibliotekschef i Årjäng, tidigare var hon bibliotekarie i Arvika, en kommun som lagt ned alla sina filialer.

– Det är klart att det är en ekonomisk fråga. Men i allra högsta grad även en politisk. Bibliotek är en politiskt styrd verksamhet. Tilldelningen av medel till biblioteken är lågt prioriterade i de flesta kommuner och av de flesta politiska partier. Jag tycker det är sorgligt. Närheten till böcker är viktig för barns läsutveckling visar all forskning. Därför är det en politisk missbedömning att minska tillgängligheten till biblioteksservice och utlämningsställen, även om de ersätts med besök av en bokbuss var fjärde vecka, säger Ulla-Carin Stenberg.

Hon tycker att fler bibliotek också borde användas för att stärka demokratin.

– Det är märkligt att inte politiken sett möjligheten att ha informationspunkter runt om i kommunerna som kan användas som platser för såväl böcker som samhällsinformation och möten. Det skulle gynna den lokala demokratin.

Här satsar man mest på biblioteken

Samtidigt som det har lagts ned 435 bibliotek mellan 1998 och 2020 har drygt 20 startats. Ofta lite mindre och med nya koncept. I Stockholm har några så kallade tunnelbanebibliotek öppnats. De ligger vid tunnelbaneuppgångar där många människor rör sig. I Västerås invigdes Hammarby kvartersbibliotek för två år sedan.

– Efter 14 dagar med väldigt fin respons kom pandemin som vi fick lösa på olika sätt. Det är först från februari i år som vi fungerar som det är tänkt, säger Kerstin Klingmann, kultursekreterare och en av tre anställda på kvartersbiblioteket.

Kvartersbiblioteket är Västerås minsta bibliotek och har två olika uppgifter.

– Vi ska verka för ett levande bibliotek i en levande stadsdel. Så det är lika mycket fokus på biblioteket som på stadsdelen.

Det betyder att biblioteket kan utnyttjas av föreningar och organisationer utanför ordinarie öppettider.

– Flera föreningar har egna nycklar. Tisdagar då biblioteket har stängt är nog den dag det är mest folk här. Då är det alltifrån ABF:s läxhjälp till Röda korsets språkkafé, säger Kerstin Klingmann.

Är det här framtidens bibliotek?

– Jag tycker absolut att fler kommuner borde satsa på kvartersbibliotek. I Västerås ska snart en biblioteksfilial omvandlas till kvartersbibliotek.

Lars Lerin: Är inte detta en oanständig handling?

Vi bad Lars Lerin kommentera vår granskning. Han svarade med en redogörelse över vad biblioteket betytt för honom i hans liv.

Läs Lars Lerins text.