Andrev Walden om sitt läsande liv

I ett samtal med Åsa Linderborg berättar Augustprisvinnaren Andrev Walden om sitt liv – i bokform. Om kittlingen i det groteska, guilty pleasures och kanske det bästa som skrivits i Sverige på hundra år.

Elric of Melniboné –Michael Moorcock

Läst 1988:

”I den bleke, sjuklige och i skuggan av fantasy-­genrens förstekrigare Conan rakt av magre Elric, upptäckte jag den för barn svårbegripliga sanningen om protagonister: att de mår bra av brister. Som karaktärer alltså.”

Magins färg – Terry Pratchett

Läst 1992:

”Britten Terry Pratchett har beskrivit denna sin första av över fyrtio romaner om ­’Skivvärlden’ som ett försök att göra för fantasygenren vad Det våras för sheriffen gjorde med westerngenren. För mig blev han ett guilty pleasure när vännerna läste Kafka och Burroughs.”

American Psycho – Bret Easton Ellis

Läst 1995:

”I 20-årsåldern hävdade jag förmodligen att den här romanen sade något viktigt om vår tid men det handlade väl egentligen mest om kittlingen i det groteska.”

Naiv. Super – Erlend Loe

Läst 2000:

”Jag får emellanåt frågan om vilken författare som inspirerat mig och då börjar jag prata om Loes genombrottsroman och det barnsligt naiva språk som fick mig att tänka en avgörande tanke för odlandet av författardrömmen: får man skriva så här?!”

Den vidunderliga kärlekens historia – Carl-Johan Vallgren

Läst 2003:

”15 år efter upptäckten att protagonister med brister är de som fängslar bäst mötte jag den vanskapte och döve Hercule Barfuss och det är ­fortfarande mitt livs kanske mest om­tumlande läsupplevelse.”

Doktor Glas – Hjalmar Söderberg

Läst 2007:

”Pliktläste den i skolåren men det var först senare jag drabbades av det där som ­Doktor Glas tänkte om den oändliga natten, att den inte är så oändlig utan bara den smala koniska skuggan av vår lilla planet: En spetsig kägla av mörker i ett hav av ljus. Guldstandarden för litterär lek med perspektiven.”

The Brief Wondrous life of Oscar Wao – av Junot Díaz

Läst 2010:

”När jag skrev min roman­debut lekte jag med tanken på att stjäla fotnotsgreppet från The Brief Wondrous life of Oscar Wao, som den här moderna klassikern heter på språket den skrevs och bör läsas på, och jag vet fortfarande inte säkert varför jag lät bli.”

Egenmäktigt förfarande – Lena Andersson

Läst 2014:

”Lena ­Anderssons behändiga roman om kärlekens förnedring är möjligen det bästa som har skrivits i ­Sverige på ­hundra år. Det vill säga sedan Doktor Glas. Återvänder till den varje gång jag behöver påminnas om den avskalade prosans skönhet. Som jag tyvärr inte behärskar.”

Brev från nollpunkten – Peter Englund

Läst 2019:

”Mitt intresse för gamla krig väcktes sent, närmare bestämt i höjd med Peter Englunds skildring av tredje slaget vid Ypres och britterna som ­drunknar på slagfältet när världen inte längre håller för att gå på. Finversionen av det groteskas kittling.”

Boktjuven –Markus Zusak

Läst 2022:

”Jämte Bröderna Lejonhjärta och Frida Nilssons Ishavspirater det bästa jag har högläst för mina barn, som var 9 och 11 när de fick höra Döden berätta ­historien om den unga Liesel Memingers lidanden och vänskaper i krigstid.”

Ur Vi Läser #1 2024.