Anna Charlotta Gunnarson: Friserad filmsanning – vad gör det med historien?
Två tjejer kysser varandra i en italiensk skola. En arbetare på en fabrik begär löneförhöjning – av en kvinnlig vd. Året är 1924. Scenariorna är realistiska – om man bortser från tiden de utspelar sig i. Är det bra med påklistrad mångfald på vita duken? Ja, kanske ändå?
Ur tv-serien ”Mord är lätt” från 2023, baserad på bok av Agatha Christie. // Foto: BBC
Anna Charlotta Gunnarson
Lyssna på artikeln
Två tjejer kysser varandra i en italiensk skola. En arbetare på en fabrik begär löneförhöjning – av en kvinnlig vd. Året är 1924. Scenariorna är realistiska – om man bortser från tiden de utspelar sig i. Är det bra med påklistrad mångfald på vita duken? Ja, kanske ändå?
I science fiction och sagor kan allt hända. Fantasifiltret får oss att med vidöppna sinnen acceptera pratande björnar och flygande bilar. Andra regler gäller för dramatiseringar med mer realistiskt anslag. För att undvika besvärande anakronismer eftersträvas ofta så tidstypisk dialog, kostym och rekvisita som möjligt. De senaste åren har dock ett nytt fenomen smugit sig in på vita duken: den medvetna berättarrevisionismen. Alltså när manusförfattare och regissörer skildrar till synes verklighetstrogna samhällen, som de facto aldrig har existerat.
Läs hela sommaren för 3 kronor!
Betala tre kronor för tre månaders läsning. Därefter 69 kr per månad.
Enkelt att bli medlem, enkelt att säga upp. Det här ingår:
- Nya intervjuer, analyser, krönikor, bokutdrag, quiz och reportage varje vecka
- Läs allt ur vårt systermagasin Vi Läser
- Få tillgång till e-tidningen
- Alla artiklar finns inlästa
- Veckobrevet, litteraturbrevet och kulturtipsbrevet i din mejlkorg
- Få tillgång till Vi-appen