Annika Norlin gråter varje dag – förhoppningsvis
Annika Norlin gillar att glo på folk, älskar att gråta och verkligen hatar isbergssallad.
Lyssna på artikeln
Annika Norlin gillar att glo på folk, älskar att gråta och verkligen hatar isbergssallad.
Hur skulle du beskriva dig själv?
– En betahona som hela tiden blir misstagen för en alfa.
Vilket vägval i livet har format dig mest?
– När jag var 18 fick jag extrajobb på lokaltidning. Min bild av jobbet var typ att jag skulle sitta still och skriva fritt om this and that, men att jobba på tidning innebär ju att man måste gå fram till folk man inte känner, och styra upp saker. ”Ordna fem personer som kan prata om det här i ett rundabords-samtal.” ”Åk till Bräcke och gå på en hemmafest.” Allt det här gick tvärtemot min personlighet. Tänker ofta att mitt liv skulle ha sett helt annorlunda ut om jag inte hade lärt mig de här sakerna.
Vad skulle du ha gjort om du inte hade blivit låtskrivare, artist och författare?
– Jag kanske hade gått klart psykologutbildningen? Sedan hade jag skrivit på kvällarna. Jag hade nog blivit en sån som skickar in dikter till Namn och nytt.
Vad uppskattar du mest hos en vän?
– Jag gillar vänner som pratar jättemycket och ändå kan lyssna. Och att de är närvarande, att de hör av sig, vill göra grejer! Finns så många såskoppar där ute.
Vilken person har betytt mest för dig?
– Mina föräldrar och mitt barn. Det finns väl ingen som inte svarar det?
Vilket karaktärsdrag hos dig själv är du mest trött på?
– Oro.
Vad gör du helst en ledig dag?
– Åker nånstans nytt, dricker kaffe och glor på folk.
Vad är din bild av lycka?
– När något man varit rädd eller nervös för är avklarat, eller visar sig vara ogrundat. Timmarna efter det, när det börjar sjunka in. Den lättheten i kroppen.
Vad betraktar du som din största olycka?
– Oro.
Vad skulle du göra om du vann 20 miljoner kronor?
– Helt ärligt skulle jag skänka bort hälften, för jag skulle skämmas så mycket annars. Jag tror inte en enskild människa behöver 20 miljoner. För de andra 10 skulle jag leva som skribent hela livet, inte bry mig om ifall någon ville läsa vad jag gjort.
Vilken är din största kulturupplevelse?
– Den stora skrivboken av Ágota Kristóf, alla säsongsavslutningar av tv-serien The Leftovers och konserten med New Kids On The Block i Globen 1991.
Vad ångrar du mest?
– All tid jag lagt på googling.
Bästa klimattips?
– Det bästa jag lärt mig inom psykologin är att om man bara gör något nog många gånger börjar det kännas normalt. Så ställ om bara, rakt upp och ner. Jag gjorde så. Slutade flyga och handla nytt så ofta exempelvis. Kändes jobbigt i ungefär en månad, nu vanligt.
När gråter du?
– Hehe, varje dag, förhoppningsvis. Jag älskar att grina. Det finns inget jag mår så bra av, jag söker upp det aktivt. Såg nyss på tv-serien Love on the Spectrum som avslutas med ett bröllop som får mig att gråta så kopiöst, så jag har sett om det klippet varje kväll i flera dagar.
Vad skrattar du åt?
– Kenan Thompson. (Skådespelare och komiker som har medverkat i det amerikanska satirprogrammet Saturday night live sedan 2003).
Vilken är din viktigaste drivkraft?
– Att jag kommer på en idé och blir övertaggad på att den ska genomföras. Sen ångrar jag mig alltid, men då är det för sent att backa.
Vad skulle du vilja hälsa statsministern?
– Se det här framför dig: du blir drivande i att stoppa klimatkrisen. Det kommer bli några jobbiga år. Företagsledare blir arga på dig. Du blir inte inbjuden på fester. Bolsonaro hälsar inte på internationella möten. Men din legacy! Vilken grej. Det kommer göras filmer om dig. Du kommer få en staty. Kanske en bakelse uppkallad efter dig.
Vad hatar du allra mest?
– Folk som klagar utan att ha förslag till förändring. Det och isbergssallad. Varför finns den med på alla mackor och i alla sallader? Den smakar ingenting. Mitt förslag till förändring här är att välja annan salladstyp.
Vilken talang skulle du helst vilja ha?
– Omhändertagande.
Hur kan du tänka dig att dö?
– Gammal, med en känsla av att jag är redo.
Vad är ditt motto?
– Det finns ett Karin Boye-citat från dikten Porten där hon skriver ”Allt är dörr”. Det kanske inte var så hon menade, men jag brukar tänka på de orden som att allt man gör kan vara en ingång till något nytt. Om man går till Ica och ska köpa ostbågar, det kan vara nåt. Man behöver bara gå in i det med ögonen öppna. Man kanske träffar någon som säger något litet som ändrar allt. Man kanske råkar se något som blir upphov till något. Man vet aldrig, man kan när som helst gå in genom en ny dörr.
Vad önskar du dig mest av allt just nu?
– Att något slags under sker och vi klarar oss under 1,5 graders uppvärmning.