Bibi Rödöö: ”Jag önskar att Knausgård har tid att sommarprata igen”

Sedan ett kvarts sekel styr hon över Sommar i P1. Men trots att hon får så många böcker har Bibi Rödöö skrotat sin bokhylla. Läsning får henne att känna sig lat.

I 28 år har Bibi Rödöö varit programchef för Sommar i P1 och fått intressanta personer att berätta om sina liv. Genom åren har hon fått fler böcker än vad hon kan räkna till, men i takvåningen på Östermalm syns inte några bokhyllor till. Förklaringen: När hon skilde sig och flyttade från ett stort hus till lägenhet fick bara de viktigaste böckerna följa med.

–Jag hade åtta stora bokhyllor i det stora huset, det var så härligt att omges av många böcker. Men så tänkte jag att antingen har jag läst den här boken eller så har jag inte läst den och sannolikheten att jag ska läsa den är liten. Jag ställde upp ett bokbord på gatan som förbipasserande fick plocka ifrån. Jag skulle aldrig slänga en bok. 

 Istället för att posera framför en bokhylla önskar Bibi bli fotad med en hörlur i örat. Det är så hon läser numera och Storytel är hennes bokhylla numera. 

–Jag lyssnar på böcker hela tiden. Och så har jag en så ologisk uppfattning, om jag lägger mig på soffan och läser en bok känner jag mig lat. Jag kan se en person som ligger och läser och tänka att den ligger och latar sig. Men med ljudböcker är det annorlunda. Jag lyssnar på böcker när jag är ute och går eller när jag ligger och solar och då känner jag mig inte alls lat, då gör jag ju någonting samtidigt. 

Men så är det de böcker som hon inte kan skiljas från. De som är signerade och som hon har kånkat mellan olika boenden. I högen finns Michael Nyqvists självbiografi. Bibi och Michael är båda uppvuxna på Lidingö och var del i samma gäng i grundskolan. De förblev kompisar fram till hans död. I sitt sommarprat berättade han för första gången att han var adopterad. Sedan kom boken.  

Bibi öppnar När barnet lagt sig och läser högt det Michael har skrivit med snirklig handstil: ”Till Bibi, kanske mer med­skyldig än du tror.”

–Jag tror att en fördom om Sommar är att det är vi i produktionen som ber dem om att berätta sina livshistorier i moll, så är det inte. Jag kommer ihåg när jag ringde Stina Wollter och hon sa: ”Åh, vad fint att du ringer, jag har sparat en historia till den dag du skulle höra av dig.”

Finns det någon författare som ni verkligen vill ha med i Sommar? 

–Ja, Karl Ove Knausgård. Han var inbokad och hade tänkt ut ett synopsis, men dagen innan han skulle skriva sitt manus skedde terrorattacken på Utøya. 
Så han tänkte om och skrev om det ofattbara som skett. Det blev ett fantastiskt program, men jag önskar att han har tid att göra det där programmet, som han hade tänkt göra från början. 

Till sist. Om du bara skulle nämna en bok som betytt extra mycket för dig?

–Fogelströms Mina drömmars stad. Jag tänker ofta på Hennings fru Lotten och hur hon slet för att hålla undan lössen. Jag älskar skildringarna av hur folk levde förr i tiden. Vi människor är så lika innerst inne, oavsett vilken tid vi lever i.

Ur Vi Läser #4-5 2025.

Läs mer:

Så skapas ett gripande sommarprat

Manga, ljudböcker och – vad mer? Trender för litteraturåret 2025

1980 rådde berättarglädje i Sommar i P1 – nu återupplivas den