Covidvaccinen innebär ett större genombrott

Vi står inför en medicinsk revolution. Framtidens vaccin är som datorer där enskilda delar kan bytas ut.

Den 9 december 2020 klockan 6.31 på morgonen fick Margret Keenan, 91, som första person i världen vaccin mot covid-19. Hon vaccinerades med Pfizer och BioNTechs vaccin. Det är fantastiskt i sig men vi är bara i början av att förstå det skifte som covid-19-vaccinet innebär.

Vaccinet är nämligen ett så kallat mRNA-vaccin och sättet det har utvecklats på förändrar i grunden vilka sjukdomar vi potentiellt kan få vaccin mot och därmed kanske bemästra.

Margret Keenans vaccination representerade därmed inte bara förhoppningen om pandemins slut utan något mycket större.
Redan har ett mRNA-vaccin mot hiv visat lovande resultat i ett försök i USA. Där talas det om att teknologin bakom kan användas till att utveckla vaccin mot både denguefeber, cancer och kanske till och med den dödligaste sjukdom vi har – malaria.

Så vad är det som händer? Det är komplicerat, men förenklat kan man säga att vaccin har gått från att vara biologisk materia till teknologisk. Här följer en kort och förhoppningsvis (!) relativt begriplig förklaring.

Vad är skillnaden på de gamla och de nya vaccinen?
En gång i tiden utvann man polio-vaccinet från malda njurar från tusentals slaktade rhesusapor. Dessförinnan transporterade man vaccin mot smittkoppor tvärs över Atlanten via 22 pojkar från ett spanskt barnhem. Vaccin skapades och förvarades i kroppar, både mänskliga och hos djur och de var verkningsfulla mot en specifik sjukdom.

Så är det inte med mRNA-vaccin. Det fungerar mer som en dator. Vaccinet består av programmerbara delar som kan bytas ut allt efter vilken sjukdom man vill vaccinera mot och det är det här som är nyskapande.

Hur fungerar de här nya vaccinen mer exakt?
Vaccinen mot covid -19 innehåller i motsats till andra vaccin, exempelvis dem mot influensa eller polio, inte svaga versioner av det virus som de ska skydda mot. I stället skickar de ett budskap till kroppen.

Budskapet kommer packat i små fettpärlor och består av den genetiska sekvens, alltså RNA, som beskriver coronavirusets så kallade spik-protein.

Det är det som viruset använder för att tränga in i våra celler. När kroppen tar emot den genetiska sekvensen börjar immunförsvaret att förbereda sig för angrepp. Skulle det i framtiden bli så att man blir smittad så är immunförsvaret redo.

Det smarta och lite överväldigande med mRNA-vaccinen är att man sedan kan byta ut en del av den genetiska sekvensen. Man kan så att säga peta bort det som gör vaccinet effektivt mot just covid-19 ur de små fettkulorna och ersätta det mot något som är effektivt mot en annan sjukdom.

Det är här vaccinet börjar likna en dator. Det är inte, som vaccin brukar vara, ett samlat biologiskt system en sitter ihop. Det är i stället uppbyggt av moduler. Moduler som kan bytas ut för att passa det man vill vaccinet ska klara.

Denna datorlika uppbyggnad betyder att vaccinproducenterna nu kan hoppas att kunna utveckla coronavaccin i någorlunda samma takt som viruset muterar. Det enda man behöver göra är att sätta in mutationernas RNA i stället för tidigare varianters och så är det klart att använda.

Det är goda nyheter för vår kamp mot coronapandemin. Men det kan alltså också vara till nytta för andra sjukdomar.

Vad ger detta oss för möjligheter?

Det betyder att man i princip skulle kunna sätta in RNA från ett helt annat virus och på så sätt vaccinera mot en ny sjukdom.
Man kommer att kunna programmera ett mRNA-vaccin att bli verksamt mot exempelvis malaria och på så vis få möjlighet att göra något åt en av världens farligaste sjukdomar.

Det arbetet är redan igång. Forskare från Yale har fått patent på en teknologi som kommer att kunna göra precis det. Under tiden arbetar Pfizer med att använda teknologin till att utveckla vaccin mot influensa som bekant muterar hela tiden och dödar hundratusentals människor varje år.

BioNTech, Pfizers partner i arbetet med coronavaccinet, håller på att utveckla mRNA-teknologi som, om allt går som det ska, kan hjälpa kroppen att bekämpa cancer och flera försök på möss har visat att mRNA också kan åtminstone bromsa effekterna av skleros. I februari visade sig också teknologin vara effektivt när det gäller en helt annan sjukdom.

I en studie visade det sig att ett mRNA-vaccin i 97 procent av fallen klarade av att få försökspersonernas kroppar att producera de ovanliga antikroppar som kan skydda mot hiv.

Och faktiskt är möjligheterna ännu fler. Eftersom mRNA är relativt enkelt att omprogrammera, beroende på vad som behövs, kommer man också kunna använda teknologin till att rulla ut vaccin till delar av världen som normalt saknar dem.

Man skulle kunna bygga fabriker i exempelvis afrikanska länder och när en sjukdom eller mutation blossar upp kan de snabbt ställa om och få fram vaccin till de som behöver. Det skulle ge världen en helt ny infrastruktur för vaccin.

Vi har sannolikt att göra med ett paradigmskifte.