De nya skolorna rimmar illa med barnkonventionen
Skolelever får allt mindre yta att röra sig på, visar en ny rapport. En tillfällig barack på en asfalterad skolgård berättar om ett samhälle som inte hinner eller vill investera i lärande, skriver Dan Hallemar.
Skolbänk i en tillfällig skolbarack. // Foto: Jeppe Gustafsson/TT
Lyssna på artikeln
Skolelever får allt mindre yta att röra sig på, visar en ny rapport. En tillfällig barack på en asfalterad skolgård berättar om ett samhälle som inte hinner eller vill investera i lärande, skriver Dan Hallemar.
I en ny rapport från Boverket och SCB slås fast att elever fått allt mindre yta utomhus att röra sig på. Mellan 2014 och 2020 har det skett ”en klar minskning”. Dessutom har det man kallar ”friyta” minskat också i absoluta tal. Orsaken till minskningen är, skriver man, ”ett ökat antal elever på befintliga friytor” och en förtätning av skolgårdar med paviljonger och nya byggnader. Sedan man började studera har ytan för skolbarn minskat varje år.
En elev på en friskola har i genomsnitt 22 kvadratmeter mindre plats att röra sig på utomhus jämfört med en elev på en kommunal skola. Ytorna minskar också i tätbebyggda områden där barn har svårare att gå eller cykla till skolan, där skolgården därför är viktigare som plats för rörelse. Enligt Folkhälsomyndigheten minskar barns rörelse; 11-, 13- och 15-åringar tillbringar 70 procent av sin vakna tid sittande eller liggande.
Läs hela sommaren för 3 kronor!
Betala tre kronor för tre månaders läsning. Därefter 69 kr per månad.
Enkelt att bli medlem, enkelt att säga upp. Det här ingår:
- Nya intervjuer, analyser, krönikor, bokutdrag, quiz och reportage varje vecka
- Läs allt ur vårt systermagasin Vi Läser
- Få tillgång till e-tidningen
- Alla artiklar finns inlästa
- Veckobrevet, litteraturbrevet och kulturtipsbrevet i din mejlkorg
- Få tillgång till Vi-appen