Lantstället är ständigt närvarande i berättandet. Men alla har faktiskt inte tillgång till en fristad på sommaren, påminner Anna Charlotta Gunnarson. 

Sommarstugan. Jämt dyker den upp i fikasamtal och krönikor. Mögelbryderier varvas med skildringar av stillheten på ön, i skogen, bakom åkern, det lilla torpet som bär på så mycket historia. Ta bara vägen dit. Jäktet och köerna, bagageluckan fullknökad av kylväskor och nytvättade lakan, obesvarade jobbmejl som susar runt i huvudet men som på magiskt vis sakta trängs undan vid tanken på ett huttrande hus som snart ska tinas upp av mänsklig värme och kaffet på spisen. Och så alla minnen som kommer tillbaka, samma visa varje gång. Den smala stigen som trampades upp för över hundra år sedan och där det gäller att undvika stenen med trollmossa, ett enda snedsteg betyder otur. Rullgardinen som kräver fyra rejäla ryck innan den går upp. Och hur kunde vi glömma gräddfilen i år igen?