Drömmen om den perfekta garderoben – varför är vi aldrig nöjda?

Hur kan vi ha överfyllda garderober men ändå ”inget att ta på oss”? Forskaren Magdalena Petersson McIntyre har svaret.

Bakgrunden till forskningsprojektet är att textilindustrin ligger högt i fråga om påverkan på klimatet samtidigt som arbetsvillkoren i industrin är bland de allra sämsta. Modeindustrin har på senare år blivit allt mer ifrågasatt av medvetna konsumenter. Svenskar konsumerar 13,5 kilo kläder och hemtextil per person och år.

Har ni rent praktiskt tittat in i människors garderober?
– Ja, vi kallar det garderobsmetoden. Vi har intervjuat människor om deras syn på kläder samtidigt som de visat upp innehållet i sina garderober. Det har varit både en grupp mer modeintresserade och en grupp utan specifikt modeintresse.

Vad blev du mest förvånad över när du tittade in?
– Många hade negativa känslor kopplade till kläder och kunde gråta i provhytten eftersom den egna kroppen inte uppfyller modevärldens ideal. Och det finns en dröm om att en perfekt garderob skulle kunna lösa problemen.

Varför har vi svårt att skilja oss från kläder vi inte använder?
– Det finns mycket forskning på att vi knyter drömmar till plagg. Flera av våra intervjupersoner hade försökt rensa i sina garderober men det blev jobbigt på många sätt. Man konfronteras med sitt eget beteende, ångrar pengar som man investerat och ser drömmar som inte slog in. Att sortera i garderoben blir att sortera i sina känslor. Om man gör sig av med träningsskorna så måste jag erkänna att jag inte kommer träna, att ge festklänningen vidare är att erkänna att jag kanske inte blir bjuden på den där spännande festen. Många kläder bär också på minnen av situationer eller människor. Kläderna blir som en minnesbank.

Du har sagt att vissa kläder är skapade för säljögonblicket mer än för att användas, har du exempel?
– Ett plagg som många lyfter fram är klänningen som ser snygg ut i butiken, men som sedan kanske inte är så praktisk i vardagen. Det är ofta inte plagget i sig utan situationen som lockar: ”Det här kan jag ha när jag sitter på verandan en varm sommarkväll.” När det gäller material så lyfts återvunnen polyester nu fram som hållbart. De vi intervjuade hade ofta favoritplagg, som ett par gamla jeans eller en skön ylletröja. Gemensamt för favoritplaggen var bra passform och någon form av naturmaterial. Ingen hade polyesterplagg som favoriter. Det blir inte hållbart om det inte används.

Hur många plagg behöver man?
– Det är väldigt individuellt. Många vi pratade med tyckte det var viktigt att ha ”utifall att”-plagg, som en kostym eller högklackade skor, även fast man aldrig använde dem. Det finns starka kulturella normer kring vad man ska ha i olika situationer och därför sväller garderoben. ”Chanels lilla svarta” var en idé om en klänning som skulle fungera i alla sammanhang. Men mode är också ett sätt att uttrycka sig själv. Det gäller bara att hitta sätt att göra det som inte belastar miljön.