En digital tidsresa på spåren

  • 1 aug 2022
  • 5 min

// Foto: Birger Ekelid/Smalspårsarkivet

En digital tidsresa på spåren
Unn Edberg

// Foto: Birger Ekelid/Smalspårsarkivet

Lyssna på artikeln

Tågtidtabeller från 40-talet, spottkoppar och biljettstämplar. Allt detta går att se i det digitala museet Smalspårsarkivet. Dessutom en inblick i hur Oscar II färdades när han åkte tåg.

Mellan Hultsfred och Västervik går Nordens längsta smalspårsjärnväg. Medlemmar i föreningen Tjustbygdens jänvägsförening håller banan igång och sommartid kan turister åka den sju mil långa sträckan. Men inte bara det. Sedan 2018 finns också ett digitalt museum, Smalspårsarkivet – smalsparsarkivet.se – där tåg- och historieintresserade kan se över 6000 föremål och fördjupa sig i ritningar, loggböcker och foton.

Jakob Kindesjö är redaktör och ansvarig utgivare. Han berättar hur föreningen, med 800 medlemmar, har fått bidrag av Riksantikvarieämbetet för att köpa fotoutrustning som gjort det möjligt att digitalisera och publicera material från smalspårets 140-åriga historia.

Den som reser med järnvägen kan scanna QR-koder vid stationshusen för att komma till olika delar av museet. Det finns också utställningar som besökarna kan klicka sig igenom, oavsett om man reser med tåget eller ligger i hängmattan med mobilen.

Varför ett digitalt museum?

– Tanken från början var att ha en museilokal men bemanning och säkerhet skulle kräva mer tid och resurser än vi har. Vi är bara fem ideella krafter i föreningen som arbetar med detta. Men vi ville ändå tillvarata allt det material vi får till oss. Många vill bidra, man kanske har någon en morfar eller farfar som har jobbat med järnvägen. Vi kan låna materialet, scanna, lägga upp det och sedan lämna tillbaka.

Vill man inte känna doften av damm när man besöker ett museum? Är det något som går förlorat när allt blir digitalt?

– Tanken är att när man åker med oss så får man upplevelsen av hur det var att åka ett 70 år gammalt tåg. I arkivet kan man sedan fördjupa sig. Där kan man till exempel se hur en tidtabell från 40-talet såg ut, biljetter och stämplar, spottkoppar och vattenkaraffer. Man får lära känna arkitekten som ritade banan och se ritningar på stationshus. Vi har också samarbetat med dagstidningar och kan återpublicera reportage, till exempel om när banan var nedläggningshotad på 1970-talet. Mycket material är skört, som ritningar på papper och på det här sättet bevarar vi det.

Jakob Kindesjö har arbetat med utställningstexter och att sätta föremål i sammanhang för att det inte bara ska vara ett museum för de mest nördiga tågentusiasterna utan också för den som är brett historieintresserad. De detaljerade lok- och vagnsritningarna lockar kanske främst modelltågsintresserade, medan andra vill veta hur det var att jobba vid järnvägen förr eller är intresserade av en specifik ort längs banan.

Här är några av museets guldkorn:

• I slutet av 1800-talet företog en fransk greve och en ingenjör ett rekordförsök. Färden i luftballong från Paris slutade på järnvägsstationen i Verkebäck sedan ballongen kraschat efter 1330 kilometers flygning.
https://smalsparsarkivet.se/handelse/varldsrekordet-som-hamnade-i-verkeback/

• Kung Oscar II gjorde en resa året efter att den nya järnvägen hade öppnat. Det som skulle vara en privat resa blev i stället ett praktfullt arrangemang som i folkmun kallades ”Då kungen invigde våra järnvägar”. Kungens kupé går inte av för hackor och finns på bild i museet. https://smalsparsarkivet.se/handelse/kungens-premiartur-pa-vasterviksbanorna/

• Branden i Gamleby den 18 juni 1920 blev väldokumenterad och ledde till att järnvägsstationen fick byggas upp på nytt, med ny arkitektur.
https://smalsparsarkivet.se/handelse/nar-gamleby-hotades-av-lagorna/

• Utställningen ”Att fånga SJ:s sista smalspår på bild” består av bilder från SJ:s fotoklubb som 1978 besökte järnvägen.
https://smalsparsarkivet.se/utstallning/dokument-891-sjs-sista-smalspar-bild/

• På stationerna sattes meddelanden och instruktioner in i pärmar. I arkivet kan man till exempel läsa ”bestämmelser för undvikande av godstågens försening” från 1928 och ett brev till en idrottsförening som anmodas se till att dess medlemmar i fortsättningen visar ett ”städat uppträdande” efter en stökig färd 1929.

Jakob Kindesjö ser fram emot att få fortsätta utöka samlingarna.

– Förra året blev jag kontaktad av en kvinna i Norge, vars släktning hade jobbat i verkstaden i Västervik. Hon har spännande bilder från 40- och 50-talen. På grund av pandemin tog det ett tag innan vi kunde få bilderna men nu ska de in i samlingarna. Väldigt värdefullt!

Fler utvalda artiklar