Fördelarna med en äldre hjärna

  • 8 jun 2021
  • 9 min

// Foto: Matthew Bennett

Fördelarna med en äldre hjärna
Torben Sangild

// Foto: Matthew Bennett

Lyssna på artikeln

Vetenskapen visar att mycket blir bättre med åren – så som visdom och klokhet. Det är framförallt fem saker som står ut, menar forskaren Daniel J. Levitin.

Det är en vanlig föreställning i vår kultur att när man blir gammal går det utför med hjärnan. Man minns sämre, är långsammare, förstår inte helt världen runt sig. Det mentala förfallet går i takt med det kroppsliga – så brukar vi tänka. Även om jag ännu inte är gammal, bara medelålders, har både min dotter och min kollega börjat reta mig för min ålder så snart jag visar tecken på att vara en gnutta disträ eller glömsk.

Trots att det är sant att hjärnan blir långsammare och mindre anpassningsbar med åldern så är uppfattningen om hjärnans förfall överdriven och onyanserad. Det argumenterar Daniel J Levitin för i boken Successful aging. Levitin är neurolog och särskilt känd för boken This is your brain on music från 2006. I den nya boken hävdar han till och med att den åldrande hjärnan har några fördelar jämfört med den unga hjärnan.

Han sammanfattar forskning från hela världen, så det här är inte bara något som gäller i amerikansk kultur. Det är en omfattande bok men jag kan presentera några godbitar som pekar på att en äldre hjärna är bättre än sitt rykte.

Grundförutsättningen är att hjärnan förändrar sig hela livet. Och inte bara till det sämre. Om man ser till att hålla den i trim kan en äldre, till exempel en 75-årig hjärna, klara mycket och i vissa fall mer än den unga.

1. Vi blir bättre på att se mönster i kaoset

Att kunna se mönster i saker och att kunna generalisera är sådant som äldre personer är bättre på. Det är begripligt eftersom den förmågan kommer med erfarenhet. För barnet är allt nytt och unikt. Efter hand som vi växer upp sätter vi fler saker och händelser i relation till varandra. Försök visar att äldre människor är bättre än yngre på att se helheter och klarar av att inte fastna i detaljer.

När vi känner igen ett ansikte även om det förändrar uttryck, när vi omedelbart förstår ett ord utan att behöva bokstavera oss igenom det, när vi lyssnar på musik, när vi kan hitta samband i en rad enskilda händelser; vid de tillfällena använder vi vår förmåga att känna igen mönster.

Vi använder faktiskt denna förmåga hela tiden – och den är helt avgörande för att förstå världen. Också den besläktade förmågan att tänka abstrakt, som att generalisera eller tänka matematiskt, ökar med åldern.

Att dessa förmågor tycks stärkas hos den friska äldre hjärnan beror troligen på erfarenhet, säger Levitin. När man har sett mycket och upplevt mycket är det lättare att sätta saker i större perspektiv. Erfarenheten formar hjärnan och gör vissa processer lättare än då man var ung och grön.

2. Äldres minne långt bättre än sitt rykte

Det är en vanlig uppfattning att äldre minns sämre än yngre människor. Men Levitin hävdar att det är ett missförstånd. För det första tolkar vi yngre människors glömska annorlunda än äldres. Samma minnesglapp värderas alltså annorlunda hos en 20-åring än en 70-åring på grund av fördomar. För det andra är den äldre hjärnan mer kontemplativ, alltså den reflekterar mer över saker och ting och är mindre fokuserad på att absorbera intryck. Och när man är upptagen med inre tankar är man helt enkelt mer disträ eftersom tankarna tar upp plats från nya intryck.

Trots det visar en del undersökningar att äldre klarar sig sämre än unga i minnestester. Andra undersökningar har dock visat att detta troligen kan hänföras till stress över den otrygga situationen under själva försöket. Om man gör motsvarande tester i lugna behagliga miljöer klarar de äldre sig lika bra som yngre.

3. Vi blir bättre på att klara oss i en snöstorm och andra praktiska utmaningar.

Äldre (särskilt halvgamla) människor är också bättre på det man kallar praktisk intelligens. Det är en typ av intelligens som handlar om att lösa konkreta problem, som ”Vad skulle du göra om din bil gick sönder mitt i en snöstorm och mobilen var urladdad?” – eller sociala konflikter till exempel mellan grannar eller på jobbet. Den praktiska intelligensen är allra bäst runt 60-årsåldern och minskar något därefter.

4. Vi blir klokare, trevligare och mer balanserade

Med åldern får man bättre impulskontroll, alltså inte bara för att hantera spontana infall utan även för att bättre överväga sina handlingar och hindra olämpliga impulser. Som bekant är tonåringar inte så bra på att styra sina impulser eller kontrollera sina omedelbara behov och hamnar ibland snett av den orsaken. Men från 20-årsåldern och framåt blir den förmågan bättre för varje årtionde.

Trots stereotypen av sura gamla gubbar blir äldre människor generellt mildare till sinnet. De är varmare, mer tillmötesgående och mer generösa än då de var unga.

Man talar ibland om att kanterna slipas av med åren, allt eftersom man förstår sig själv bättre. Och forskning visar att man blir mer känslomässigt stabil i takt med att man blir äldre. Män blir generellt sett mer känsliga och kommer mer i kontakt med sina känslor och kvinnor blir mindre sårbara med ålder och erfarenhet. Det kommer ett lugn och en självklarhet över många äldre människor.

5. Visdom är på riktigt – och den kan tränas

Det har gått mode i ordet visdom. Men Daniel J. Levitin slår ett slag för att visdom även vetenskapligt kan förstås som ett samlande ord för en rad mentala kapaciteter, där några av dem är utpräglade hos äldre människor; självinsikt, pragmatism och social kompetens.

Men visdomsbegreppet rymmer också några förmågor som inte automatiskt förknippas med äldre, men som med fördel kan tränas: Öppenhet för nya impulser och tolerans för det okända.

Han har uppfunnit förkortningen COACH (Curiosity, Openness, Associations, Conscientiousness och Healthy practices) för det som man bör träna för att få en god ålderdom med en hjärna som främjar ett rikt liv: nyfikenhet, öppenhet, sociala relationer, samvetsgrannhet och en hälsosam livsstil.

Denna träning gör att man inte dukar under av tröghet, kategorisk fördomsfullhet eller ”det var bättre förr”-mentalitet. Forskning visar att man håller hjärnan frisk längre om man fortsätter att lära sig nytt och är nyfiken på världen och andra människor i stället för att stanna i det man redan känner till. Det är aldrig för sent att lära dansmoves av sitt barnbarn eller börja spela ukulele.


Om du nu tänker att du känner äldre människor med guldfiskminne, som inte kan styra sina impulser och som är både gnälliga och stridslystna, så kom ihåg att det vi beskrivit här handlar om statistik. Och att det gäller friska hjärnor som inte har en demenssjukdom på väg. Och framför allt – kom ihåg att den äldre hjärnan rymmer flera fina kvaliteter värda att hålla högt.

Fler utvalda artiklar