Forever Jung: Psykoanalytikern som klev ut ur Freuds skugga

  • 30 maj 2023
  • 20 min

// Illustration: Rickard Grönkvist

Forever Jung: Psykoanalytikern som klev ut ur Freuds skugga
Joanna Górecka

// Illustration: Rickard Grönkvist

Lyssna på artikeln

Plötsligt är Carl Gustav Jung överallt. Drömsymboler analyseras, hans personlighets­typer ­används vid rekryterings­processer och skuggsidor integreras på Tiktok. Så här gick det till när Jung blev kung.

”Carl Gustav Jung, jävla king alltså.” På en turnébuss som kuskar fram någonstans i USA sitter en lyrisk Tim Bergling, eller Avicii. Hänfört berättar han för en medlem i sitt entourage att han kommit över en bok av någon som heter Carl Gustav Jung.

”Det är helt stört, jag har suttit hela dagen, så här”, säger han och demonstrerar med händerna hur han har ägnat dagen med näsan pressad mot boken. Tim förklarar för vännen att Jung hade ett system för personlighetstyper.

”För mig förklarar det psyket helt liksom. Jag är tydligen, enligt det här, introvert.”

Scenen är ur ­Avicii-dokumentären True Stories från 2017. Tittaren får vara med om Tims triumfrop, han är självlysande, ser frälst ut. Det är som att en sten har fallit från hans hjärta. Han beskriver det som om han har varit med om flera genombrott.

I ett samhälle som styrs av extroverta ideal (och extrovert terror i form av ett växande antal öppna kontorslandskap och kollektiv brainstorming) har många funnit tröst i Jungs teori om introverta och extroverta personlighetstyper, om hur olika människor hämtar energi på olika sätt.

Teorin, som Jung formulerade på 1920-talet, blev en av hans mest välkända. Men i många år var CG Jung ganska bortglömd av den breda massan ­– särskilt jämfört med sin ex-mentor, tillika nemesis, Sigmund Freud.

Men vindarna har vänt för den analytiska psykologins schweiziska upphovsman. De senaste åren har vi sett Junginspirererade datorspel, personlighets­tester, koreanska popband, Jungpoddar. Självutnämnda jungianer poppar upp överallt, över hela gal-tan-skalan, från vänstersinnade Nobelprisvinnaren Olga Tokarczuk till högerpsykologen Jordan B Peterson. Men vad är det som gör att Jung lirar så väl med vår samtid?

Först var Freud och Jung kompisar. De fiskade tillsammans, brevväxlade och hade det hygge på turkiska badhus. Ett slags far- och sonrelation växte fram, där Sigmund Freud beskrev Carl Gustav Jung som sin efterträdare och ”Josua till min Moses”. Men det var en dödsdömd bromance – Freuds sexteori blev deras Waterloo. Jung tyckte att pappafigur Freud var lite väl fixerad. De höll inte med varandra i kärnfrågor om det undermedvetnas roll och psykoanalysens möjligheter. Och så begick Jung ett fadersmord: bröt med sin Moses och (kanske) startade rykten om att Freud hade en affär. Resten är historia. Freud blev mer ihågkommen. Jung blev utesluten från det internationella psykoanalytiska samfundet, men han inspirerade Anonyma Alkoholisters 12-stegsprogram och lade grunden till framtida lögndetektorstest. Bland annat.

Nu har Jung alltså fått en popkulturell renässans. Det stod tydligt inte minst när termen ”shadow work” 2021 började trenda på Tiktok. I Jungs teori har varje person ett skuggjag, en sida med icke åtråvärda egenskaper så som ilska, avund eller skam. Enligt jungianismen kan man bli en hel person först när man har accepterat sitt skuggjag. Följaktligen är Tiktok späckat med klipp med titlar som ”17 ­shadow work prompts to get you started”. Skuggarbetet är den nya Tiktok-dansen.

Att tänka en jungiansk tanke blir en paus från ekorrhjulet.

Journalisten Samanda Ekman och socionomen och sexologen Malena Ivarsson driver podden Till sängs, en sex- och kulturpodd som görs med stipendium från Jungstiftelsen. Samanda Ekman tror att Jung har fått ett uppsving i dag för att hans teorier erbjuder en motpol till det materiella och konsumistiska.

– Jag och Malena pratade om det i ett av våra podd­avsnitt. Hur vi använder grejer och ­statussymboler som komfort i stället för att söka efter tröst inom oss själva. Prylar och konsumtion har blivit vår stora ­tutte, fast vi egentligen skulle kunna använda perspektiv om vårt inre som tröst. Jung erbjuder oss verktyg för att våga möta det.

Just självkännedomen är central inom den jungianska psykologin. Jungs tankeskatt kan sammanfattas på följande sätt: Det mänskliga psyket består av tre delar: egot, det personliga undermedvetna och det kollektiva undermedvetna som bland annat utgörs av en uppsättning arketyper. Arketyperna är ­kulturella symboler som finns i vårt kollektiva omedvetna, gestalter som återkommer i myter från hela världen – men representerar också mänskliga beteendemönster.

Jung strävade efter att förstå det mänskliga psyket genom just myter, drömmar, konst och religion och var inte rädd för att utforska astrologi och alkemi på kuppen, vilket ibland gjorde att han avfärdades som flummare. Men han menade att människan förlorade något genom att förlita sig på enbart vetenskapen.

Samanda Ekman och Malena Ivarsson driver sex- och kulturpodden ”Till sängs” som görs med stipendium från Jungstiftelsen. // Foto: Thomas Karlsson

Målet för ett jungianskt psykoanalytiskt arbete är individuation, en psykologisk process som uppnås genom att integrera det omedvetna i det medvetna. Mötet med det undermedvetna står i centrum. (Det omedvetna är för CG Jung vad sex är för Freud, kan man säga.)

Jungs dragningskraft för samtidsmänniskan vilar i att hans psykologiska skola erbjuder en time out från grottekvarnen, tror Samanda Ekman:

– Det är en motvikt till det där ekorrhjulet som bara handlar om att betala räkningar och harva på. Att tänka en jungiansk tanke blir en paus från ekorrhjulet. Det handlar inte om att tjäna pengar utan om att utvecklas inåt. Det luftar upp livet litegrann. I dag finns en törst efter att må bra. Och det är inne att må bra, det är inne att ta hand om sig själv.

Samanda Ekman påpekar att hon strikt talat inte är jungian men att hon och Malena i podden använder Jung som ”en trojansk häst”. I Till sängs kopplar Samanda och Malena ihop populärkulturella fenomen och tv-serier med mytologiska figurer och arketyper.

– Men vi har nog samma mål som Jung. Vi vill uppmuntra människor att utforska sitt inre. Det här postmoderna med att sortera och koppla ihop prickarna – Jung erbjuder en manual för hur man kan göra det.

På tal om människans sorteringsiver vore det ofint att här inte nämna Myers Briggs-testet, världens mest uttjatade personlighetstest som grundar sig på Jungs personlighetstyper. Det utgår också från introvert-extrovert-skalan men tar också mått på egenskaper som kreativitet, pålitlighet och ­altruism. Resultatet får man i förkortningar så som till ­exempel INTP – som står för Introverted, Intuitive, Thinking, Perceiving (introvert, intuitiv, tänkande, tolkande) eller ENTP (också intuitiv, tänkande och tolkande – men extrovert).

Testet, som de senaste åren förändrat rekryterings­processer när arbetsgivare söker efter ”en viss personlighetstyp”, har generellt blivit utskällt som ovetenskapligt. Men det har i alla fall lett till att ­Tinderanvändare får ytterligare ett attribut att sålla och vara petiga med. Förutom önskan om längd, utbildningsgrad och stjärntecken kan nu kontaktannonser innehålla krav på ett visst Myers Briggs-resultat: ”ENTP eller ISJF göre sig icke besvär! Dejtar endast INTP-A.”

Så har vi förstås Jordan B Peterson. Den kontroversielle kanadensiske professorn som har blivit en superstjärna bland en fraktion unga män. Han slog igenom med sina Youtube-videos där han kritiserar identitetspolitik och politisk korrekthet. Sedan kom hans självhjälpsbok – 12 livsregler: Ett motgift mot kaos – där vi får lära oss två saker: han älskar jungianska arketyper och att bädda sängen.

Glöm att han har fått kritik för att felaktigt representera Jung och därtill knåda och massera Jungs teorier för att passa den egna agendan – han har definitivt introducerat Jung för en bredare massa.

Det kan finnas en annan aspekt som gör att unga män lockas av Jung. Psykiatern Mark Banschick ­skriver i Psychology Today att många unga vuxna i dag verkar ha fastnat i Puer Aeternus-arketypen. En slags Peter Pan-arketyp – den unga vuxna som inte vill växa upp. Banschick skriver att vi lever i en värld som gör det allt svårare för många att ta ansvar med snabba dopaminkickar som lurar runt varje hörn, på en helt annan nivå än någonsin tidigare. Många fastnar i en drömvärld med snabba belöningar.

Om arketypen har Jung själv skrivit:

Personen lever vanligtvis ett provisoriskt liv, på grund av en rädsla för att hamna i en situation som det kanske inte är möjligt att fly ifrån … Framtidsplanerna glider iväg i fantasier om vad som kommer att bli, vad som kan bli, utan att någon avgörande handling tas för att förändras. Han eftertraktar oberoende och frihet, naggar på gränser och tenderar att finna alla begränsningar oacceptabla.

Jung kallade arketypen för den ”europeiska sjukdomen som är ett inbillat liv”, där drömmar om livet känns mer verkliga än livet självt. I boken The problem of the Puer Aeternus (1970) skrev den ­jungianska psykoterapeuten Marie-Louise von Franz att individen som fastnat i arketypen går runt i ett fantasimoln som ofta är rikt och fullt av möjligheter – men att det i själva verket blir ett olevt liv. Psykiatern Mark Banschick menar att det är verkligheten för allt fler unga vuxna som lever sina liv framför skärmar.

Men den jungianska psykologin erbjuder också en väg ut som kan passa många unga män, säger journalisten och poddaren Samanda Ekman.

– Hos Jung handlar det inte så mycket om att något är sjukt eller patologiskt, det handlar mer om att man befinner sig i en kris eller har fastnat i en fas. Det är inte så mycket etiketter, han erkänner att människan är föränderlig. Som ung man kanske man inte vill visa sig svag. Och det behöver man inte göra med Jung för att i hans värld är det inget sjukligt som pågår, utan det är att vi går igenom olika faser i livet. Fokus ligger på att hitta peppen och styrkan i stället för svagheten. Att göra en felsökning i själen med fokus på styrka.

Ett sådant verktyg för felsökning som utvecklats de senaste åren heter Persona 5. Det är ett datorspel som är baserat på jungiansk analys och det utvecklades för att hjälpa unga med psykisk ohälsa. I spelet är det kollektiva omedvetna en fysisk verklighet, späckad med gudar och demoner. Spelets protagonister har alla masker som gör att de står ut med verkligheten och kan anropa sin ”persona” i strid. Men kruxet är att om de går upp alltför mycket i personan så växer skuggsidan och blir svår att kontrollera.

Man kan säga att Carl Gustav Jung är lite som ­sinnets Marie Kondo, han erbjuder en sorterings­guide för psyket. Men medan den japanska städgurun är förtjust i att slänga det som inte skapar glädje så menar Jung att vi ska möta och acceptera alla sidor av oss själva. Inte minst den berömda skuggsidan.

Enligt jungiansk psykologi har alla människor en skuggsida. Det är delar av oss själva som vi inte vill kännas vid eller förtrycker. Men Jung menar alltså att vi ska omfamna den sidan. Om man inte integrerar den i sin person kan den bli betydligt skadligare och kan komma till uttryck på destruktiva sätt.

Samanda Ekman nämner en scen i Lasse Hallströms­ film Chocolat från år 2000 som exempel på en skuggsida som förtryckts och förvildats. Den stränga borgmästaren och självutnämnda moralpolisen i en fransk by får fnatt mitt i påskfastan, han flippar och bryter sig in i sexiga Viannes chokladbutik där han äter upp hela den noggrant timrade skyltningen. Sedan ligger han och gråter och dreglar i chokladspillrorna. Han har helt enkelt inte gjort sitt shadow work utan förtryckt och förtryckt tills han erövrades av sin skugga.

Jordan B. Peterson och Tim ”Avicii” Bergling. // Foto: Gage Skidmore/Tim Bergling Foundation

I fiktionen kan skuggan också manifestera sig i en annan person. Samanda Ekman tänker genast på Änglagård:

– Du vet när Rut blir så upprörd då Helena Bergströms karaktär Fanny dyker upp? Hon tycker illa om hennes sätt att vara för att hon inte vill kännas vid den delen av sig själv som liknar Rut. Jung menar ju att psyket strävar efter att bli helt. Om man förtrycker det så blir det där olevda i stället ett öde.

Vad har du för skuggsida?

– Malena säger att jag har ett olevt liv som nunna.

Kanske är det framför allt 1900-talstänkarens användning av berättelsen som flyger i dag? Vår tid är fixerad vid berättelsen, så kallad storytelling begagnas i både varumärkesprägling och politik. Bäst berättelse vinner, som författaren Magnus Linton konstaterade om vår tid i en artikel i Sydsvenskan för några år sedan.

Och om något så var Jung väl en jävel på story­telling. Han tog vara på människan som en berättande varelse och använde sig av sagor och myter för att förklara beteendemönster och psykologiska tillstånd. Kanske erbjuder han på nytt berättelsen som ett redskap för att begripliggöra världen och oss själva? Inte bara som säljverktyg eller som listverk för ett sponsrat inlägg på Instagram.

Fler utvalda artiklar