Ge oss fler rocktanter!

Varför finns det inga fula gamla tanter som sjunger lite vingligt? Rockande gamla gubbar med sådana attribut råder det ju sannerligen ingen brist på.

Under många år var det självklart att en artist skulle ha vacker röst, vara snygg, hel och ren och med eleganta kläder. Frank Sinatra och Dinah Washington. Sven-Olof Sandberg och Alice Babs. När Elvis Presley dök upp var det lite tuffare, men ändå välekiperat, och med sammetslen ton. I början av 60-talet kom så Bob Dylan och med honom som banbrytare fanns plötsligt en chans för alla som ville sjunga, men inte begåvats med tvålfagert ansikte och välmodulerad tenor. En chans för alla, utom kvinnorna.

Någon kvinnlig Bob Dylan kom aldrig.