Gynekologen som blev socialminister

  • 18 okt 2023
  • 19 min

// Foto: Åsa Sjöström

Gynekologen som blev socialminister
Sara Assarsson

// Foto: Åsa Sjöström

Lyssna på artikeln

I flera länder – som USA och Polen – inskränks nu aborträtten. I ett land i Västafrika går utvecklingen åt motsatt håll. Vi reser till Benin och träffar gynekologen som blev socialminister.

Rose Delokonon slår ut med armarna och suckar uppgivet.

– Jag vill inte se en enda tonårstjej till komma in med söndertrasad livmoder. Det gör så fruktansvärt ont i mig att se vad de utsätter sig själva för.

Trots att Benin, ett litet land inklämt mellan Nigeria och Togo, nyligen ändrat lagstiftningen för att ge kvinnor tillgång till säker abort, vänder sig fortfarande många kvinnor till charlataner i stället för att söka vård. Hur många är omöjligt att säga, konstaterar Rose som är en av gynekologerna på kvinnokliniken i Natitingou i norra Benin.

– De allra flesta lider i tysthet och försöker till varje pris dölja att de försökt abortera ett foster, säger hon.

Först när det går riktigt illa vågar kvinnorna söka vård.

– Det är fortfarande väldigt mycket stigma kring abort och många, framför allt unga tjejer, är oroliga för vad sjukhuspersonalen ska säga bakom ryggen på dem, säger Rose.

Förra året räddade hon livet på fyra unga kvinnor som hade fått svåra komplikationer efter misslyckade abortförsök. Men långt ifrån alla hinner fram i tid. Så sent som i januari i år, nästan ett år efter att de tidigare strikta abortlagarna luckrats upp, fördes en nästan medvetslös kvinna till sjukhuset i Natitingou. Kvinnan, som redan hade fött fyra barn och inte ville ha fler, hade i desperation skurit upp livmodern för att avlägsna fostret. Hon förlorade massor av blod och såret blev infekterat. Till slut dog hon av septisk chock.

Trots att skadorna vara ganska uppenbara – ett tydligt försök att abortera ett foster – vägrade kvinnan erkänna vad hon hade gjort eller blivit utsatt för. Först efter hennes död berättade kvinnans syster att de hade gått till en kvacksalvare för att stoppa graviditeten.

– Tyvärr är det vanligt. De vågar helt enkelt inte komma hit förrän det är för sent, säger Rose.

Skola i Benin

Trots allt finns en strimma hopp. Attityderna förändras och Rose, som har arbetat på kvinnokliniken i Natitingou sedan 2015, är övertygad om att fler liv kommer att räddas. Varje dag kommer sex-sju kvinnor till kvinnokliniken för att fråga om abort, berättar hon.

Den stora utmaningen, menar hon, är att det finns ett stort motstånd mot att använda preventivmedel.

– Vi är ute och informerar på skolor, marknader och andra ställen där ungdomar hänger, men vi har väldigt svårt att nå ut till dem. De hör något från kompisar eller på sociala medier att preventivmedel inte är bra eller kan orsaka biverkningar, och i stället för att ta reda på sanningen tar de risken att bli gravida. Och sedan köper de abortpiller på nätet eller försöker abortera fostret själva. Vissa är inte mer än 15 år gamla, säger Rose.

Västafrikanska Benin stack ut hakan förra året genom att driva igenom en lagstiftning som ger kvinnor tillgång till abort fram till tolfte graviditetsveckan. Den forna franska kolonin går mot strömmen i en tid då aborträtten inskränks i stora delar av världen, inte minst i USA där 17 delstater i skrivande stund infört abortförbud efter sjätte graviditetsveckan – eller när fostrets hjärta slår. Även i Europa blir religiösa och högerpopulistiska krafter alltmer högljudda i sin kritik mot den lagstadgade aborträtten i länder som Italien, Ungern och Polen.

Även i Sverige har frågan fått nytt liv. I september 2019 lämnade Hans Eklind, KD, in en motion till riksdagen där han underströk att en översyn av abortgränsen bör genomföras. I juni året efter lämnade Kristdemokraterna in en motion till riksdagen där Ebba Busch med flera skrev att ”Kristdemokraternas etiska grundsyn och långsiktiga mål är ett samhälle där abort inte efterfrågas och där den betraktas som en nödfallsåtgärd.” I maj 2021 avslöjades att Lars Adaktusson (KD), under sin tid som EU-parlamentariker hade röstat emot abort i abortrelaterade frågor i Europaparlamentet 22 gånger.

Så hur gick det till när Benin tog steget och blev en av en handfull afrikanska länder som faktiskt tillåter abort av ekonomiska eller sociala skäl, att den blivande mamman inte kan ta hand om sitt barn på grund av exempelvis arbetslöshet, fattigdom, utsatthet eller att hon är för ung?

För att förstå måste vi backa bandet till början av 2000-talet då rätten till abort först introducerades i Benin. Då beviljades abort endast på strikt medicinska grunder, som ett skadat foster, att graviditeten innebar en risk för den havande kvinnan, eller att kvinnan kunde visa att hon blivit utsatt för ett övergrepp. Men de osäkra aborterna fortsatte, och till slut satte landets gynekologer ner foten och krävde en lagändring.

– Vi presenterade våra studier och delade med oss av våra erfarenheter från landets sjukhus. Det fick parlamentsledamöterna att verkligen förstå att det handlar om liv och död, säger socialminister Veronique Tognifodé när hon tar emot i ett luftkonditionerat rum, bara ett stenkast från parlamentsbyggnaden i Cotonou, den lagstiftande huvudstaden i Benin (officiell huvudstad är Porto-Novo).

Hon är en av landets få kvinnliga gynekologer och har gjort aborträtten till sin stora politiska gärning. Innan hon gav sig in i politiken 2017 jobbade hon på en akutmottagning och såg, precis som sin kollega i Natitingou, alltför många unga kvinnor dö på grund av osäkra aborter.

– Nästan varje dag kom det in en kvinna som hade försökt göra abort på egen hand. Vi insåg att vi måste ändra lagstiftningen för att rädda kvinnors liv, säger hon.

I dag jobbar hon oavbrutet med att stärka kvinnors rättigheter. Med sig har hon en regering hon kallar feministisk – eller i alla fall en ledning som drivs av en politisk vilja att skapa ett mer jämställt samhälle.

– Det genomsyrar all vår politik, förklarar Veronique Tognifodé.

Att rädda människoliv var – och är än i dag – drivkraften bakom den nya abortlagstiftningen.

Varje dag förlorar fler än 800 människor världen över livet på grund av graviditetsrelaterade komplikationer. Enligt Världshälsoorganisationen WHO beror en stor del av dödsfallen på aborter som utförs utan kunnig vårdpersonal. Den senaste uppskattningen visar att omkring 20 miljoner osäkra aborter utförs årligen och att så många som 50 000 kvinnor dör efter ingreppen.

Benin ligger i toppskiktet på listan över länder där det är farligast att bli gravid. Vid millennieskiftet låg mödradödligheten i landet på 520 dödsfall per 100 000 levande födda, vilket var långt över det globala genomsnittet. År 2017 hade siffran sjunkit till knappt 400 dödsfall, att jämföra med fyra-fem i Sverige och Danmark. Utvecklingen gick helt enkelt inte snabbt nog, och Veronique Tognifodé och hennes kollegor insåg att en stor del av dödsfallen berodde på att kvinnor vände sig till så kallade mekaniker – personer helt utan medicinsk utbildning som livnär sig på att utföra aborter – när kvinnor i desperation ville avsluta sin graviditet.

Veronique Tognifodé
Veronique Tognifodé var en av landets få kvinnliga gynekologer, innan hon tog platsi regeringen. // Foto: Åsa Sjöström

Men att öka antalet aborter är det sista Veronique Tognifodé önskar. Tvärtom, en stor del av arbetet med att implementera den nya lagstiftningen handlar om att hjälpa unga kvinnor att slippa genomgå en oönskad graviditet. Sexualupplysning, bättre tillgång till preventivmedel och insatser för att bryta stigmat kring sex och samlevnad går hand i hand med en friare abortlagstiftning, förklarar hon och betonar att flickors skolgång är A och O för att minska antalet tonårsgraviditeter.

– Vår vision, som land, är att ge flickor och kvinnor samma rättigheter och möjligheter som pojkarna, och där spelar skolan en enormt stor roll, säger hon.

Bland annat har skolavgifterna slopats för flickor i flera kommuner och nyligen infördes en klausul som ger kvinnor rätt att skriva in sitt efternamn – inte bara pappans – på barnens födelsebevis. En bagatell, kan tyckas, men enligt Veronique Tognifodé är det en stor seger för kvinnors rättigheter i hela regionen.

– Jag tror att de steg vi tar här i Benin kommer att ge eko inte bara i Västafrika utan på hela afrikanska kontinenten. Att stärka kvinnors ställning och självbestämmande är det som kommer att driva Afrika framåt, säger hon.

Hon talar av erfarenhet. När hon studerade på läkarlinjen såg hon den ena kvinnan efter den andra hoppa av studierna, och till slut var hon ensam kvar. Kvinnoförtryck, våld och diskriminering sker hela tiden, berättar Veronique Tognifodé. Som gynekolog bevittnade hon ett otal fall av misshandel och våld mot kvinnor. Hon uppskattar att åtta av tio kvinnor i Benin någon gång har blivit slagna av sin partner.

– Det är först när vi stoppar våldet och ger kvinnor möjlighet att tjäna egna pengar som vi kan hitta en väg framåt. Som det ser ut nu måste kvinnor ofta be mannen om lov för att ens skaffa preventivmedel.

Vågade inte gå till vårdcentralen

Jennifer var bara 18 år när hon blev gravid första gången. Hon och hennes pojkvän gick fortfarande i gymnasiet och tanken på att bli föräldrar fanns inte på kartan.

– Min mamma skrek, grät och hotade att ringa till min pojkväns föräldrar, berättar Jennifer när vi ses på en restaurang i Abomey-Calavi strax utanför Cotonou.

Då var abort fortfarande förbjudet och det unga paret vände sig i desperation till en läkare och vän till familjen. Aborten utfördes i det dolda, hemma hos läkaren.

Men snart blev Jennifer gravid igen, och den här gången vågade hon inte berätta något för sina föräldrar. I stället kontaktade hon en annan läkare som gav henne abortpiller – också i smyg.

Den tredje gången Jennifer och hennes pojkvän upptäckte att hon var gravid vände de sig till någon hon trodde var läkare men som visade sig vara en charlatan. Det höll på att gå riktigt illa, berättar Jennifer:

– Han försökte söva mig men jag var hela tiden vid medvetande och såg vad som hände. Han tog en sax och körde upp den i mitt underliv. Det gjorde fruktansvärt ont!

Jennifer överlevde ingreppet. Men rädslan för vad som kunde ha hänt ruskade om henne rejält.

– Mina föräldrar uppmuntrade mig att skaffa preventivmedel. Jag vågade inte själv gå till vårdcentralen, säger hon.

Jennifer
”Jag blödde nästan en hel månad innan jag vågade gå till sjukhuset”, säger Jennifer. // Foto: Åsa Sjöström

Gardinerna är fördragna för att hålla solen ute, och vi är de enda gästerna i den dunkla lokalen. Att ens prata om graviditet, sex och preventivmedel är starkt tabubelagt, speciellt för unga tjejer, säger Jennifer.

– Som ung och sexuellt aktiv kände jag att vårdpersonalen dömde mig, och jag var alltid orolig att de skulle skvallra när jag gick därifrån. Så är det fortfarande, att unga kvinnor känner skam över att de ens har sex.

Något år senare blev Jennifer gravid igen. Men den här gången bestämde hon sig för att behålla barnet, en flicka som snart fyller åtta år.

Där hade historien kunnat sluta, men Jennifer hann bli gravid ytterligare två gånger. Den första gången köpte hon abortpiller på svarta marknaden och gjorde en hemabort. Den andra gången – då hon hade gjort slut med sin pojkvän och inlett ett ­förhållande med en annan man – köpte hon återigen abortpiller på nätet. Men den här gången gick det snett.

– Jag blödde nästan en hel månad innan jag vågade gå till sjukhuset. De berättade att jag varit nära att förlora livmodern eftersom jag tagit abortpillren alldeles för sent i graviditeten.

Jennifer opererades och blev helt återställd. Men sviterna har gjort att hon nu är väldigt noga med att använda preventivmedel.

– Om jag blir gravid igen är det för att jag vill, säger hon.

I dag jobbar hon med att informera ungdomar om preventivmedel och sexuellt överförbara sjukdomar. Hon vill inte att någon annan ska hamna i samma sits som hon gjorde som ung.

Hon välkomnar den nya abortlagstiftningen, men menar samtidigt att restriktionerna gör att många kvinnor tvekar att vända sig till sjukvården.

– Man måste ange skäl som till exempel att man blivit utsatt för våldtäkt, har ett skadat foster eller har ekonomiska svårigheter som gör att man inte kan ta hand om barnet. Man kan inte bara säga att man inte är redo att bli förälder, säger hon.

Fortfarande finns en enorm svart marknad för abortpiller och en uppsjö av människor som säger sig kunna hjälpa kvinnor som blivit oönskat gravida, säger Jennifer och scrollar på sin telefon för att visa några av de hundratals annonser och chattgrupper som dyker upp vid en googling.

– Kolla, här är någon som säljer abortpiller som de påstår fungerar ända till åttonde graviditetsmånaden. Det är ju livsfarligt!

Grenar, kvistar och andra medel som används vid farliga aborter

Grenar, metallstavar, örter, bark, knivar och frätande salvor. Aïchath Ligali radar upp några av föremålen hon dokumenterat under sitt arbete med att kartlägga samtliga fall av abortrelaterade komplikationer vid två stora sjukhus i Benin. Under en femårsperiod sökte 140 kvinnor akut vård för blödningar, smärtor och infektioner som uppkommit i samband med att de försökt abortera en oönskad graviditet. Tre av kvinnornas liv gick inte att rädda, berättar hon när vi sitter vid hennes matsalsbord i en spartanskt inredd lägenhet i Cotonou.

– De hade utvecklat sepsis och var medvetslösa redan när de kom in, säger Aïchath.

– I ett av fallen hade tarmarna trängt ut genom vaginan, och ytterligare två fick operera bort hela livmodern. De kommer aldrig att kunna bli gravida igen.

Omkring 40 procent av de som sökt sig till de båda sjukhusen efter misslyckade abortförsök var kvinnor mellan 20 och 25 år, och mer än hälften av dem var gravida för första gången.

– Eftersom väldigt få vågar erkänna att de har tagit örtmedicin eller köpt läkemedel på nätet vet vi inte vilka doser de har fått i sig. I bästa fall är ­medicinerna verkningslösa, men i värsta fall kan oförsiktig användning leda till döden, säger Aïchath.

Hormonet oxytocin, som ges som läkemedel för att sätta igång en förlossning, används också som abortmedicin.

– De tror att om de tar en hel flaska så kanske fostret de bär på aborteras. Det kan gå hur illa som helst!


Ur Tidningen Vi #10 2023.

Fler utvalda artiklar