Kommer generation Z gå på pumpen?
Vissa uttryck, som att ta något på krita, supa som en borstbindare eller vara bakom flötet verkar bli allt svårare för yngre generationer att förstå. Så borde vi engagera oss för att rädda de utrotningshotade uttrycken? Eller kanske lära oss de nya?
Varifrån kommer den röda tråden? // Foto: Ava Sol
Lyssna på artikeln
Vissa uttryck, som att ta något på krita, supa som en borstbindare eller vara bakom flötet verkar bli allt svårare för yngre generationer att förstå. Så borde vi engagera oss för att rädda de utrotningshotade uttrycken? Eller kanske lära oss de nya?
Häromdagen var det en kvinna i 30-årsåldern som sa ”Nu hänger jag inte med, vilken pump?” när hon hört uttrycket gå på pumpen. Och vi medelålders i mötet fnissade lite. Det skulle jag inte ha gjort, insåg jag när jag bara några timmar senare behövde fråga min son vad hångel utan krångel betydde, som han och hans kompisar slängde sig med. Kanske innebär det att kila stadigt? De skrattade och förklarade att nej, det är en variant på kk, alltså knullkompis.
– Jag har en gnällgubbe i mig som kan tycka att ”ska det vara så svårt att förstå”, men som lingvist och vetenskapsman vet jag att språk förändras. Därför kommer yngre generationer använda uttryck som vi har svårt att förstå och tvärtom, säger språkvetaren och författaren Mikael Parkvall, som bland annat gett ut boken ”Lagom finns bara i Sverige, och andra myter om språk.”
Idiom är roliga att krydda med, som när man lägger benen på ryggen, är lite på örat, har skägget i brevlådan eller konstaterar att nu blommar asfalten. Idiom är också något av det svåraste som finns när man ska lära sig ett nytt språk – för de går sällan att direktöversätta, de är fraser som gömmer en helt annan betydelse än ordens bokstavliga mening.
Men även vi som har svenska som modersmål kan använda dem på felaktigt sätt, framförallt när vi inte längre känner till bakgrunden till uttrycken. Vissa idiom är relativt tydliga och därmed lättare att förstå, som att stå på egna ben eller det tåget har gått. Medan andra inte är lika begripliga.
– Som när man säger att något ligger en i fatet. Vilket fat? Eller som när vi äldre säger att något kom som ett brev på posten, idag när posten är lite av ett skämt så är det förståeligt varför det kan uppfattas felaktigt av yngre, säger Mikael Parkvall.
Hos vissa uttryck har transparensen försvunnit med tiden.
– Som att det är ingen ko på isen. Hela uttrycket lyder det är ingen ko på isen så länge rumpan är iland. Vet man det kan man lättare förstå varför man inte behöver hetsa upp sig, för bara halva kon är ju ute på isen. Men uttryck slipas ibland ner med tiden, man skippar några ord för folk förstår ju ändå, men någon generation senare har uttrycket blivit svårtolkat.
Och när det inte är uppenbart hur idiomen hänger ihop, så ökar risken för felhörningar som kan leda till felsägningar som en räv på isen (istället för en ko på isen), dra alla över en kant (dra alla över en kam) eller tagen på ängen (tagen på sängen).
– Det är också vanligt att man blandar ihop två befintliga uttryck. Jag har exempelvis hört komma till bukt med, vilket jag gissar är en mix av att få bukt med och komma till rätta med, säger Mikael Parkvall.

Man kan också hitta på egna uttryck, som ligger i linje med befintliga idiom.
– En tjej jag gick i skolan med brukade säga nu har du allt sålt din sista älg. Det finns ju inte som vedertaget uttryck, men var ändå fullt begripligt.
Men, påminner Mikael Parkvall, även om vi nu kan skratta eller förfasa oss (valfritt) åt felhörningar, så kan de med tiden bli normaliserade.
– Det finns fantasiljarder av exempel på det. Det finns uttryck som du och jag tycker är de rätta, men som historiskt sätt är missuppfattningar, som ont krut förgås inte så lätt. Uttrycket har en tysk förlaga som heter Unkraut vergeht nicht so leicht. Många menar att ordet Unkraut, som betyder ogräs, felöversattes till ont krut. Min högst personliga teori är att det inte gick till så. Varför skulle svenskarna ha förstått innebörden av samtliga ord utom just Unkraut, och tänkt att ”det måste betyda ont krut, detta välkända begrepp”? Nej, jag tänker att det finns humor inblandat här, man skojade till det.
Vi lever som bekant i en tid som tycks rusa fram, där saker är i ständig förändring. Så är halveringstakten på uttryck kortare nu? Och gör det att generationsklyftan ökar?
– Nja, språk har alltid stöpts om, ibland på grund av felsägningar, ibland för att betydelser förskjuts. Ett exempel som jag noterat är att göra någon en björntjänst, där standardbetydelsen innebär att man försöker hjälpa någon, men bara ställer till det. Men en del yngre tycks förknippa det med en björnkram, Baloo och Bamse, och tänker att det måste innebära att man gör något stort och snällt för en annan person.
Så borde man förfasas över ungdomens förfall? Knappast, menar Mikael Parkvall, och bjuder på lite perspektiv.
– Vi tror att språket förändras i en rasande hastighet just nu, men faktum är att svenskan aldrig har förändrats så snabbt som på 1300- och 1400-talen. Då lånade vi in lågtyska ord i parti och minut, mer än halva ordförrådet byttes ut på relativt kort tid. Det vore nästan konstigt om inte äldre även på den tiden hade åsikter om ungas språkbruk, ”Duger inte svenskan längre? Ska det vara så svårt att böja enligt fyra kasus?” Men vi överlevde ju den perioden också.
Så vad vill du säga med det här?
– Slappna av, it’s only rock’n’roll. Det har aldrig i världshistorien hänt att ett språk förändrats så pass mycket att det blivit oanvändbart. Sedan kan man ha estetiska åsikter om uttryck och ordval, tycka att något är fint eller fult, men det är tycke och smak och inte vetenskap.
Uttryck och deras bakgrund
Hela baletten
Betyder: Alltihop eller allihop.
Bakgrund: Kommer från tyskans die ganze Palette, borde rätt översatt alltså ha blivit hela paletten.
Lägga rabarber på något
Betyder: Roffa åt sig eller lägga beslag på.
Bakgrund: Är en förvrängning av spanska uttrycket föratt lägga embargo på. Vi förväxlade embargo med det ljudlika rabarber.
Den röda tråden
Betyder: Genomgående tanke, sammanhang.
Bakgrund: Kommer från engelska marinen. Där tvinnades tågvirket så att en röd tråd löpte genom trossen, och denna tråd var ett tecken på att trossen tillhörde kronan.
Ha pengar som gräs
Betyder: Mycket pengar.
Bakgrund: Kommer från Jobs bok i Bibeln, ”din säd ska vara mycken, och dina efterkommande såsom gräs på jorden.”
När det kommer till kritan
Betyder: När det kommer till ett avgörande, när det verkligen gäller.
Bakgrund: Under 1600- och 1700-talen var det vanligt att krögare med krita skrev upp vad gästerna var skyldiga. När det var dags för betalning kom det till kritan.
Ana ugglor i mossen
Betyder: Ana oråd.
Bakgrund: Kommer från danskans ulve i mossen. Det är alltså egentligen vargar som lurar där, och då blir uttrycket mer lättbegripligt.
Bli dragen vid näsan
Betyder: Bli lurad. Tidigare betydde det att styra någon efter sin vilja.
Bakgrund: Med hjälp av en nosring kunde man leda en tjur utan att komma för nära och riskera att bli sparkad.
Gå på pumpen
Betyder: Stöta på oöverstigliga svårigheter.
Bakgrund: Språkrådets arkiv har ingen förklaring till ursprunget. Språkvetaren Viveka Adelswärd bollade för något år sedan frågan med SvD:s läsare. Vissa stockholmare menade att det kom från ”Gå på Brunkebergspumpen”, som stod på Brunkebergstorg. Andra menade att det handlade om att gå på den pump i gjutjärn som förr ofta fanns på gårdsplanen. Om det var mörkt eller du var på lyset kunde du gå på pumpen.
Källor: Nordiska museet, böckerna ”Svenska idiom” och ”Svenska uttryck och deras ursprung.”