Kristina Ohlsson: ”Säpo är en fritidsgård för vuxna”

Stephen King förändrade hennes skrivande och universitet livet. Vi träffar den tidigare säkerhetspolitiska analytikern Kristina Ohlsson som är aktuell med romanen Bortom broarna.

Vilket vägval i livet har format dig mest?
– Att börja läsa statsvetenskap på universitet. Det var helt avgörande för vem jag blev som vuxen. 

Vad uppskattar du mest hos en vän?
– Lojalitet.

Vilken levande person har betytt mest för dig?
– För mitt skrivande skulle jag säga Stephen King. I sin skrivbok säger han ”skriv om det du kan och skriv om det du läser”. Det förändrade hela inriktningen för mitt skrivande. Jag hittade hem.

Vilket karaktärsdrag hos dig själv är du mest trött på?
– Att jag är så otålig. Jag kan bli otålig om jag blir missförstådd eller om jag måste vänta när jag inte förstår vad det är som tar sådan tid.

Vad gör du helst en ledig dag?
– Jag bakar något, lagar mat och bjuder hem vänner på middag. Om jag är ledig vill jag hitta nya recept som tar tid. Jag vill gå till olika affärer och leta efter de perfekta råvarorna.

Vad betraktar du som din största olycka?
– Av det jag vill dela med mig är det att jag har haft en benägenhet att bli sjuk i omgångar. En gång jättekonstigt infektionssjuk, så jag nästan dog. Jag har varit hjärtsjuk.

Vilket verk av August Strindberg rekommenderar du?
– Tjänstekvinnans son.

Vad var det roligaste med att vara analytiker på Säpo?
– Kollegorna. Det var en väldigt varm arbetsplats. En gång beskrev jag det som en fritidsgård för vuxna, sagt med värme och hjärta. 

Vilken är din största kulturupplevelse?
– En bok som fick mig att börja älska böcker var Älskade lilla gris av Ulf Nilsson. En av mina största läsupplevelser var Boktjuven av Markus Zusak. Jag måste få säga en film också! Livet är underbart av Roberto Benigni.

Hur botar man skrivkramp?
– Jag har aldrig haft det, så jag vet inte.

Om du hade skrivit under pseudonym, vilken hade du använt?
– Augusta Strindberg, kanske!

Hur kan du tänka dig att dö?
– Det enda sätt som jag kan försonas med är att jag dör hastigt och mitt i steget. Utan minsta tillstymmelse till föraning. Nackskott eller hjärtinfarkt.

Vad är ditt motto?
– Tidigare var det ”If everything seems under control, you’re not going fast enough”, men det har jag övergett lite med åren. Det är också väldigt skönt att göra saker långsamt.

Vilken bok har du läst om flest gånger?
– Förutom Älskade lilla gris är det nog Egenmäktigt förfarande av Lena Andersson.

Hur brukar du fira att du har skrivit klart en bok?
– Oftast är det mitt i natten, det är en av få gånger per år som jag skriver sent, annars skriver jag alltid dagtid. Jag brukar fira med att ha total hybris och springa runt i lägenheten. Jag är ensam eftersom ingen annan är vaken. Efteråt kraschar jag framför teven och äter chips och dricker cola. Nästa dag gör jag något med en kompis.

Hur känns det att vara förra årets mest sålda författare?
– Enormt! Vansinnigt roligt och svindlande. Det är makalöst att böckerna har hittat hem till så många läsare och lyssnare.

Berättat för Josefiné Josefsson

Läs mer:

Siri Hustvedt: ”Han tråkade aldrig ut mig”

Med Peter Englund vid fronten: ”Vi miste nästan våra liv”