Lena Johansson minns den ödesdigra kvällen då Olof Palme mördades och hon lämnade de första tulpanerna i vad som skulle bli ett hav av blommor. Under vinjetten Ögonblicket berättar människor om ett tillfälle i livet då allt stått på spel, då de har förändrats för alltid eller tvingats till ett avgörande val.

”I februari 1986 hade jag och Janne varit tillsammans i ungefär två år. Janne är glad amatörjazzmusiker och den där fredagen hade vi varit på Strömsborg där jazzmusikern Kenneth Arnström spelade. Efter en trevlig kväll tog vi taxi hem till Kungsholmen. Det var runt midnatt och i taxin spelade radion bara sorgsen klassisk musik. Chauffören berättade att Palme var skjuten och vi trodde att han skämtade. Men han sa: ’Det är säkert, han sköts på Sveavägen nu i kväll.’ När vi kom hem ringde Janne till TT, Tidningarnas Telegrambyrå, och fick bekräftat att statsministern var död. Vi blev totalt omtumlade, förvirrade och ledsna.