Ljuger Ulf Lundell om ”Öppna landskap”?

Genom åren har det diskuterats flitigt vilken naturskön plats som Ulf Lundells Öppna landskap egentligen refererar till. En granskade kulturredaktör tror sig ha funnit svaret.

Året var 1982 när Ulf Lundell för första gången fastslog offentligt: ”Jag trivs bäst i öppna landskap, nära havet vill jag bo …” Ända sedan dess har det diskuterats var de här öppna landskapen egentligen är belägna. Sverige är ju fullt av dem.

Den som googlar finner många förslag.

Österlen förstås, eftersom det är där som Ulf Lundell själv till sist ville bo. Gotländska stranden Herrvik är en annan kandidat, då det var platsen där omslagsbilden till albumet Kär och galen, på vilken Öppna landskap ingår, togs. Och i Dagens Nyheter 2012 fastslog Torbjörn Ivarsson att författaren Carl-Johan Vallgrens Havsmannen utspelade sig i ”samma sommarvackra trakt som Ulf Lundell ska ha skrivit Öppna landskap; mellan Skogstorp och fiskeläget Glommen”. Vid det laget hade dock gitarristen Janne Bark, i många år Lundells parhäst på scen, redan under tidigt 2000-tal berättat för Hallands Nyheter att han misstänkte att låten tillkommit ”mellan Laholm och Laxvik nånstans”. Att inspirationen fötts i Halland var Bark i varje fall säker på:

”Man kan ju skönja på texten att det är så.”

Som tur är finns det en som har gått till botten med mysteriet.

När journalisten Malin Eirefelt en eftermiddag sensommaren 2017 satt på Hallands Nyheters kulturredaktion, sysslolös efter att ha blivit klar med alla dagens måsten, började hon fundera på Ulf Lundell. Som uppvuxen i Falkenberg hade hon ofta hört att trakten kring Morups tånge och Glommen var de öppna landskap som artisten en gång diktat om.

– Jag tror det var min syster som sa det först och jag kände plötsligt ett behov av att ta reda på mer, säger Malin Eirefelt.

Det tillfälliga vikariatet som kulturredaktör på lokaltidningen erbjöd utrymme att leka detektiv, så samma eftermiddag åkte hon ut till Glommen.

– Det kändes lite konstigt, som om jag skolkade från jobbet.

I det gamla fiskeläget började hon knacka dörr för att höra om de boende visste något om en nationalskalds göranden för många herrans år sedan. Flera ansåg sig ha det. Någon hade sett Ulf Lundell ”på posten och Konsum i Glommen”, men om det var på 70- eller 80-talet gick inte att säga säkert. En annan tipsade om att Barbro Schultz Lindestam, förläggare som gett ut flera Lundellböcker, hade sommarhus strax norr om närbelägna Olofsbo, och att hon kanske visste mer. Men det gjorde hon inte – eftersom hon och maken Gunnar köpt huset först 1985, tre år efter att Öppna landskap gavs ut.

De flesta som Malin Eirefelt den eftermiddagen och kvällen drack kaffe med var i varje fall övertygade om att Lundell hade hyrt stuga i trakten. Antingen var det Sjöstugan utanför Glommen, det gula huset ”Kristins pärla” nära naturreservatet eller ”Smeaharrys” hus.

Efter ytterligare luskande verkade den gamla smedjan mest trolig.

– Det var då jag fick adressen till en man som var son till den som hade haft minkfarm i Glommen i många år, berättar Malin Eirefelt.

Där påstod han att idén till Öppna landskap kommit till honom på väg 117 mellan Genevad och Veinge.

Denna son, Krister Bengtsson, berättade att pappa Roland hade köpt den gamla smedjan, av ”Smeaharrys änka” 1979, och att huset åren som följde hade hyrts ut. Bland annat till Ulf Lundell och hans dåvarande fru Barbro. Först när pappa Roland såg en bild på artisten i tidningen den sommaren hade han förstått vem hyresgästen var.

Sonen Krister hann också berätta att han och sambon Annelie nyligen hade städat ut vinden efter pappans bortgång, och då hittat delar till en hembränningsapparat. Textrader som ”där bränner jag mitt brännvin själv och kryddar med johannesört”, hade naturligtvis fladdrat förbi i tankarna.

Malin Eirefelt lyssnade storögt, medveten om att hon hade kommit närmare sanningen än hon vågat hoppas:

– Jag hade bara drivits av egen nyfikenhet men förstod plötsligt att detta var något jag kunde skriva om. Känslan var: ”Får man ens ha så här kul på jobbet?”

Väl tillbaka på redaktionen fortsatte hon att forska i ämnet. Hon upptäckte snart att Ulf Lundell själv hade skrivit om låtens uppkomst i texthäftet tillhörande samlingsboxen Livslinjen, utgiven 1991. Där påstod han att idén till Öppna landskap kommit till honom på väg 117 mellan Genevad och Veinge (i dag omdöpt till väg 15). Skeptisk till att det var hela sanningen – väg 117 gick på den tiden igenom både gråtrista Genevad och Veinge, där känslan av öppna landskap knappast är självklar – skickade Malin Eirefelt iväg ett mejl på chans till upphovsmannen själv:

”Skrevs Öppna landskap vid Morups tånge?” undrade hon.

Överraskande nog kom svaret snabbt:

”Nej, det där stämmer inte alls.

Ulf Lundell”.

– Min första tanke var: ”Det tror jag inte på”, säger Malin Eirefelt.

Än i dag är hon tämligen säker på att inspirationen till Öppna landskap härrör från den sommar då Ulf Lundell semestrade i ”Smeaharrys” gamla hus.

– Jag fick nämligen en del information under mitt besök där ute som jag inte kunde skriva ut. Och tyvärr kan jag inte avslöja det nu heller men det talar starkt för min tes, säger Malin Eirefelt.

Så Ulf Lundell far alltså med osanning?

– Nja, det skulle jag inte våga säga. Själv har han ju berättat att de öppna landskapen inte är en specifik plats utan en mer allmängiltig, eller till och med ett inre landskap. Min teori är att inspirationen säkert kom från flera håll och efter det jag fick veta vid mitt besök där ute kan jag i varje fall säga att jag är ganska till väldigt säker på att Glommen och Morups tånge i varje fall utgör en del av det som sedan blev Öppna landskap.

Läs fler artiklar ur serien:

Taube drog en vals och gjorde succé

”När vi gräver guld i USA” spelades under Ravellis hjärtoperation