Adresserna vi bott på kan berätta historien om ett liv. När Lotta flyttar för 57:e gången bestämmer sig tidningen Vi:s Markus Wilhelmson för att följa i fotspåren på sin systers rastlöshet.

Det är femte gången i år som min syster ska flytta så jag erbjuder hjälp.

– Behövs inte. Det är bara de här grejerna, säger hon.

Bohaget ryms i två genomskinliga plastlådor som stuvats in i baksätet på hennes lilla Volkswagen: En keramikgumma som vår mamma modellerat. En ljusgrön glasvas efter mormor och morfar. En duk med fransar som hennes son vävt. Askan efter en saknad shih tzu.

Resten lämnas till bättre behövande, möbler köper hon nya.

– Jag säger som i Sagan om ringen: ”Vi dvärgar färdas fort och lätt.”

Vi står vid min systers blivande adress på Storgatan i Sundsvall och jag undrar om hon har hittat hem nu.

– Ja. Den här lägenheten har allt. Läget. Planlösningen. Stort kök. Nyrenoverat badrum.

Jag inflikar att orden låter bekanta. Var det inte något liknande hon sa när hon hade flyttat in på Vänersborgsvägen, Högbergsgatan, Kalmarvägen, Östra Långgatan, Kungsbackavägen, Trafikgatan, Granvägen, Norrmalmsgatan, Söndagsvägen, Nygatan, Vikingavägen, Nya Hamngatan, Fölvägen och… så… vidare.