Roy Anderssons karriär har pendlat mellan succé och katastrof. Ett av de värsta nederlagen kom tidigt i karriären, bara ett par år efter succén med En kärlekshistoria. Roy och producenten Kalle Boman hade grundat ett produktionsbolag, men ingen av dem brukade öppna breven som kom från Skattemyndigheten och skulderna växte år efter år.

Det här är ett utdrag ur Mårten Blomkvists Roy Andersson-biografi Sånger från folkhemmet, som ges ut av Albert Bonniers förlag.


För att kunna färdigställa Giliap hade Roy och Kalle satsat sina egna gager. De hade också försummat Musik AB Aries. I flera år hade de hållit sig bara ett par steg före konkursen. Den hade knappat in på dem och i samband med premiären på Giliap var den ifatt.

Precis som Kalle hade Roy undvikit att öppna vissa brev, att svara på förfrågningar som var jobbiga. En morgon en bit in på 1970-talet ringde det på dörren till lägenheten där han då bodde med sin fru Lilian och deras döttrar Sandra och Carina. Barnen var inte mer än 2–4 år. Roy öppnade och där stod tre poliser.