”När vi gräver guld i USA” spelades under Ravellis hjärtoperation

När vi gräver guld i USA blev starten på ett framgångsrikt samarbete mellan tre soloartister. Men utan en straffräddning av Thomas Ravelli hade det aldrig hänt. Här är den första delen av av vår serie om sommarhits.

GES välkomnar hem hjältarna efter fotbolls-VM 1994. // Foto: Lotte Fernvall, TT.

”När vi gräver guld i USA” spelades under Ravellis hjärtoperation
Henrik Ekblom Ystén
Prova idag

Lyssna på artikeln

När vi gräver guld i USA blev starten på ett framgångsrikt samarbete mellan tre soloartister. Men utan en straffräddning av Thomas Ravelli hade det aldrig hänt. Här är den första delen av av vår serie om sommarhits.

Hur skapas en sommarhit? Ja, en refräng som biter sig fast och en text som är lätt att sjunga med i är två gångbara ingredienser. När det gäller När vi gräver guld i USA från sommaren 1994 kan ytterligare komponenter adderas – som ett sent kvitteringsmål av Kennet Andersson mot Rumänien och en utsträckt vänsterhand från målvakten Thomas Ravelli.

– Det här var ju en låt som växte med tiden och att vi lyckades så bra där borta i USA spelade nog in rätt mycket för att det skulle bli den hit det blev, säger Thomas Ravelli.

Upphovsmännen är de första att hålla med om det.

När Niklas Strömstedt hösten 1993 fick en förfrågan från Svenska fotbollförbundet om han kunde tänka sig att skriva en officiell VM-låt till nästkommande sommar blev han, som fotbollstok, visserligen eld och lågor, men han vågade knappast tro att det skulle gagna artistkarriären.

Föregångarna på området – som Nacka Skoglunds Vi hänger med och Georg ”Åby” Ericsons Vi är svenska fotbollsgrabbar – var i bästa fall ihågkomna som charmiga tidsdokument, i sämsta fall betraktade som rena plattityder.

Bara fyra år tidigare hade Aftershaves Ciao, ciao Italia gjort resan från att inför VM-turneringen vara en låt som väckte hopp, till att bli en irriterande trudelutt som symboliserade det utskällda landslag som åkte ur Italien-VM med dunder och brak. Kvällstidningarna vitsade då friskt om att det knappt ens blev ett ciao, ciao på italiensk mark.

Men Strömstedt lät sig inte avskräckas. I samband med en spelning i Åre vintern 1994 – då Anders Glenmark och Orup också var på plats – nämnde han uppdraget han tilldelats för kollegorna.

– De blev så avundsjuka att de i princip tryckte upp mig mot väggen och krävde att få vara med, säger Niklas Strömstedt.

Tanken var inte att göra PR, det stämde bara så bra. Pojkarna på rad – på läktare och plan, flickorna har blommor i sitt hår

Hoten tog skruv. En tid därefter satt trion hemma i Strömstedts villa i Nacka och försökte komponera något slagkraftigt som inte bara handlade om att sparka bollar i mål. Istället tog de spelarnas perspektiv på det som låg framför dem. Orup lanserade textraden ”när vi kommer hem från USA” och Strömstedt flikade in att de kanske kunde spinna något kring 1800-talets guldrusch. Snart tog När vi gräver guld i USA form. Längs vägen lyckades trion få till en reklamkupp genom att inkludera varsin låttitel från sina respektive solokarriärer i ett stick: ”Flickorna har blommor i sitt hår/där står alla pojkarna på rad/tillsammans är vi oslagbara.”

– Tanken var inte att göra PR, det stämde bara så bra. Pojkarna på rad – på läktare och plan, flickorna har blommor i sitt hår – det var midsommar hemma. Och så var ju spelarna faktiskt oslagbara tillsammans. Nästan, säger Niklas Strömstedt.

Så mycket mer vill han inte berätta om låten.

– Jag känner att vi alla tre i GES genom åren på så sjukt många ställen har vänt ut och in på den. Det finns inget kvar att prata om.

Alla håller inte med. Spelarna som gjorde låten till den framgång det blev minns fortfarande När vi gräver guld i USA med värme. Thomas Ravelli berättar att låten alltid kommer att väcka fina minnen till liv hos honom:

– Förr när jag var ute och föreläste mycket och jag var någonstans som hemlig gäst spelades alltid När vi gräver guld i USA när jag gjorde entré. Det är som att man har blivit förknippad med den låten och det är jag stolt över, säger han.

Thomas Ravelli minns inte själv när han hörde låten första gången men han har en känsla av att landslaget inte spelade den särskilt mycket på plats. Först i samband med hemkomsten förstod de hitpotentialen.

Det stämmer också väl överens med statistiken från den sommaren. Intresset för När vi gräver guld i USA ökade gradvis i takt med att matcherna vanns i USA. Först fyra dagar efter att VM-hjältarna hade hyllats av 50 000 människor i Rålambshovsparken, i samband med hemkomsten från VM, knep låten förstaplatsen på svenska singellistan.

– Det var kanske först då vi fattade, både vad vi hade gjort och att den här låten hade slagit igenom så, säger Thomas Ravelli.

Mottagandet de fick var överraskande, minns han.

– Vi hade ingen information där borta om intresset här hemma. Fotboll var ju inte alls så hett som i dag, allsvenska matcher spelades inför de närmast sörjande i princip. Så att komma hem och få se glädjen hos svenska folket var fantastiskt.

Att landslagsspelarnas insats från 1994 – och låten som ackompanjerade deras bragd – har satt avtryck märker han av än i dag. När han för några år sedan tvingades till en akut hjärtoperation, efter att man hade upptäckt två läckande klaffar, blev han efteråt väckt på intensiven av den ansvariga läkaren som berättade om ingreppet.

– Han avslöjade då att de hade satt på När vi gräver guld i USA efter att operationen hade lyckats – och att de allihop hade stått där och dansat till den i operationssalen medan jag låg nedsövd. Om jag inte hade fattat det tidigare förstod jag i varje fall då att detta nog är en låt som alltid kommer att förfölja mig.


Läs mer:

Vad betyder ett missat fotbolls-EM för Sverige?

Tidernas kortaste fotbollskarriär

Fler utvalda artiklar