Nina Björk: ”Människor blir arga för att jag träffar en nerv”
Nina Björk har skrivit om politik i 28 år. Under lika lång tid har hennes texter provocerat. I den nya boken Medan vi lever tar Nina Björk stöd mot filosofi, populärkultur och personliga erfarenheter för att reflektera över hur man lever ett meningsfullt liv. ”Det är så lätt att leva ett ytligt liv i dag”, säger Björk.
Lyssna på artikeln
Nina Björk har skrivit om politik i 28 år. Under lika lång tid har hennes texter provocerat. I den nya boken Medan vi lever tar Nina Björk stöd mot filosofi, populärkultur och personliga erfarenheter för att reflektera över hur man lever ett meningsfullt liv. ”Det är så lätt att leva ett ytligt liv i dag”, säger Björk.
– Nu känner jag att fan, man är så gammal att man blir trött i två dagar! Jag drack inte mycket, men jag var ute länge, säger Nina Björk.
Det är Bonniers höstfest som hållit Nina Björk uppe till sent. Av en författarvän får jag veta att Manilla-festen, som den kallas, är anledning till att hela kulturstockholm årligen drabbas av fomo dagen till ära. Men Nina Björk känns inte trött. Snarare är hon närvarande, skarp och, berättar hon, lite spänd.
Vi sitter på stadsbiblioteket i Lund och Nina Björk plockar fram orsaken till anspänningen och vårt möte: sin nya bok Medan vi lever. På förlagets hemsida beskrivs den som en ”intellektuell självhjälpsbok i skrollandets tid”. Boken landade i brevlådan igår, färsk från tryckeriet. Symptomatiskt för vårt samtal är att det är första gången jag håller i den fysiska boken, fast att jag har läst den. Som så mycket annat har jag gjort det digitalt.
Sedan debuten med den feministiska debattboken Under det rosa täcket 1996 har Nina Björk doktorerat i litteraturvetenskap och skrivit flera böcker om politik. Ofta har hennes texter skapat debatt, om allt från skönhet och barnpassning till synen på kön.
Nina Björks ideologiska grund i marxismen märks i de senare verken, där hon kritiserar det kapitalistiska och liberala samhällssystemet. Istället förespråkar Björk ett samhälle som fordrar andra drömmar än, som hon skriver i en uppmärksammad artikel i DN från 2007, ”skitdrömmen” om ett nytt kök. Folk rasade när artikeln kom.
– Jag blir alltid förvånad! Fast jag borde kunna ana det, som med skitdrömmen. Om man hör det utifrån, att någon säger till en annan att det du drömmer om är inte värt någonting, låter det väldigt stöddigt faktiskt. Men jag vill naturligtvis tänka att människor blir arga för att jag träffar en nerv, säger Nina Björk och avlöser ett av sina återkommande skratt.
Även i Medan vi lever skriver Nina Björk med allvar, och pondus, om hur man lever ett meningsfullt liv. Nina Björk tror inte att den nya boken kommer att få samma reaktioner. Den är enligt henne inte lika politisk.
I boken reflekterar Nina Björk kring kärlek, åldrande och identitet med exempel hämtade från bland annat Madonna, Jane Austen och 1500-tals essäisten Montaigne. Resonemangen är logiska och känsloladdade. Rösten stundvis ironisk, andra gånger fullkomligt allvarlig. Trots bokens många filosofiska resonemang är den lätt att hänga med i. Ändå slås jag ur läsningen då och då, jag börjar tänka på mittliv. Vill jag vilja det jag vill?
– Det är precis det som jag menar med intellekt och självhjälpsfrågor! Inte så mycket ”så här gör du”, utan ”var här, tänk på det här en stund och ha det här fokuset”, säger Nina Björk.
28 år har gått sedan Under det rosa täcket avtäckte hur ”kvinnlighet” har förtryckt kvinnor genom historien. Boken har sålt över 100 000 exemplar och anses numera vara en modern feministisk klassiker. Framgången har Nina Björk själv förklarat med att boken bland annat kom rätt i tiden.
I dag är det få som inte skulle kalla sig feminist. Istället råder ett omvänt problem: begreppet ’feminism’ är så vedertaget att politiker på vänster- och högerkanten använder det för att vinna förtroende, företag för att sälja varor. Fenomenet pinkwashing har anklagats för att urholka feminismen på betydelse – och för att påverka vår tillit.
I det inledande kapitlet ”Autenticitet” skriver Björk om hur ett Instagraminlägg av Alex Schulman skadar hennes tillit. I inlägget berättar Schulman om när han fick beskedet om sitt barns kön. Nina Björk känner sig berörd likt, står det i boken, ”jag drogs in i en gemensam högtidlighet”. Tills hon inser att det är reklam för ett försäkringsbolags fastighetsförmedling. Då känner hon sig lurad. Och att hon borde ha varit cynisk.
Att vi lever i en konsumtionsvärld där influerare och företag kan påverka vad vi begär tränar oss i att bli misstänksamma, menar Nina Björk. Man måste hela tiden vara medveten om att någon kan vara ute efter att sälja något, för att inte råka bli manipulerad till att leva ett liv man inte vill.
– Människor vill verkligen inte hänga på nätet så mycket. Vill inte scrolla. Man vill inte se den där tre plus-serien, ändå gör man det. Det är så lätt att leva ett ytligt liv i dag, säger Nina Björk.
Jag skulle aldrig ha skrivit så för några år sen. Och det beror på att jag är kvinna
Begär behandlas även i boken utifrån den skönhetsdebatt som Nina Björk var med i 2021. Debatten utlöstes av att hon, Ann Heberlein och Åsa Linderborg, alla kvinnor över 50 år, under ungefär samma veva publicerade texter om svårigheterna med att åldras och förlora sin skönhet. Texterna mötte kritik, bland annat av konstnären och författaren Marianne Lindberg de Geer som anklagade Nina Björk och Åsa Linderborg för att förlora trovärdighet som feminister. Eftersom de uttrycker en patriarkal idé om att skönhet försvinner när kvinnor åldras.
– Det är som att den som är feminist inte ska uppfatta världen som att man behövde vara feminist. Istället ska jag uppfatta världen som att jag inte alls har påverkats av patriarkatets värderingar eller blick. Varför är det ett krav?
När Nina Björk skriver om skönhetsdebatten i boken bränner det till. Liksom delarna om hur tillit i kärlek inte behöver bygga på exklusivitet eller varför den på kultursidor ofta omnämnda sociologen Erving Goffmans teori om mänskliga relationer som en teaterföreställning inte stämmer. Här är Medan vi lever känsloladdad.
– Det är farligt med känslorargument om det innebär att samtalet måste ta slut. Men som jag skriver i boken är känsloargument ibland rimliga argument. Som med frågan om artificiella livmödrar, där känner jag: nej! Men jag skulle aldrig ha skrivit så för några år sen, det vore att blotta sig och göra sig urarva. Och det beror på att jag är kvinna, säger Nina Björk.
Läs mer: