Rapport från en läkare, del 2: Oron finns där hela tiden

Systemet på akutmottagningen i Huddinge har förändrats och anpassats till covid-19. Nu delas patienterna in efter corona – eller inte. Allt fler hamnar i coronafacket.

I korridoren utanför den medicinska akutvårdsavdelningen MAVA stöter jag ihop med min favoritortoped. Hon undrar om jag sett provsvaren på den äldre herren vars fotled vi punkterade tre dagar tidigare.

”Ja! Det var en septisk artrit!” (En relativt ovanlig men potentiellt farlig åkomma med bakterier i leden.)

”Absolut, säger hon. Men han var ju coronapositiv också.”

Hmm, nu är det måndag tänker jag. Vi träffade honom i fredags. Utan skyddsutrustning eftersom han inte hade några luftvägssymtom, det var ju foten som var problemet.

”Fem dagars inkubationstid, vi kanske får stanna hemma på onsdag då”, säger ortopeden glatt. Suck, på MAVA ska det ju inte ligga coronapatienter. Men det är bara en tidsfråga innan de behöver läggas in även där.

Jag jobbar på Akutkliniken som driver både själva akutmottagningen och tre stycken akutvårdsavdelningar. Där hamnar oftast de patienter som behöver läggas in efter akutbesöket. Förutom MAVA har vi även den kirurgiska KAVA och den blandade AVA. Efter ett par dagar skrivs patienterna vanligen ut eller så flyttas de till den avdelning där de hör hemma – hjärtproblem på hjärtavdelning och njurproblem på njuravdelning.

Just nu är AVA en av de avdelningar där patienter med misstänkt covid-19 ligger i väntan på provsvar. Alla på avdelningen har alltså kommit till akuten med feber, hosta, halsont eller andningsbesvär, utöver ont i bröstet, buksmärta eller liknande.
Provsvaren kommer oftast inom ett dygn och då flyttas patienten vanligen till infektionsavdelningen om det är positivt, eller till deras ”hemavdelning” om det är negativt. De positiva svaren har ökat stadigt de senaste veckorna, från något enstaka till nära hundra procent.

Covidpatienternas lungor kan också börja svikta och då måste de flyttas till intensivvårdsavdelningen, om de bedöms kunna överleva en respiratorbehandling. Eftersom det är krävande och frestar hårt på kroppen har IVA-läkarna det svåra uppdraget att bedöma vilka som kommer att överleva. Ju fler underliggande sjukdomar som diabetes, hjärtsvikt eller KOL, desto mindre chans att det ska gå bra. Därför får de sköraste patienterna ofta endast palliativ (symtomlindrande) vård vid kraftiga försämringar.

Onsdagen kom, utan att varken jag eller ortopeden blev sjuka. Inte den här gången i alla fall. Och risken är väldigt låg att smittas av någon som inte har symtomFotnot: Stänghttps://www.dn.se/nyheter/vetenskap/kan-den-som-inte-har-symtom-smitta-andra/.

Men oron finns hela tiden där ändå. Sedan ett par veckor har vi covid-möten varje dag klockan 9, 14 och 20.45 och frågan om skyddsutrustning kommer upp i stort sett varje gång. Än så länge räcker det till alla på sjukhuset och jag är inte orolig för egen del. Men om skyddsutrustningen tar slut så har vi ett väldigt stort problem, framförallt för IVA-personalen där risken är mycket större att bli smittad.

Kubas tips:

SVT har väldigt bra statistik på sin hemsidaFotnot: Stänghttps://www.svt.se/datajournalistik/corona-i-intensivvarden/. Där ser man till exempel att den största patientgruppen som lagts in på intensivvården är män mellan 60 och 69 år. På Region Stockholms hemsida finns en daglig rapportFotnot: Stänghttps://www.sll.se över bl a antalet smittade, sjukhusvårdade och intensivvårdade och det är lätt att jämföra med tidigare dagsrapporter. Har även sett liknande statistik från andra regioner.