”Rävjägarn” vill bevara i stället för att byta ut
Ibland är nytt sämre, fulare och mindre klimatsmart än gammalt. Så bevara i stället för att byta ut, reparera i stället för att slänga.
Lyssna på artikeln
Ibland är nytt sämre, fulare och mindre klimatsmart än gammalt. Så bevara i stället för att byta ut, reparera i stället för att slänga.
Han är civilingenjören som blev utsedd till Årets byggnadsvårdare 2017. Gustav Bergström, mer känd som Rävjägarn i media, jagar över huvud taget inte men är ständigt på jakt efter gamla byggnadsdetaljer som vi andra inte har vett att bevara. Namnet på den ideella föreningen Rivningsraseriet, där han är en av grundarna, berättar en del om den ilska han känner inför att byta ut gammalt, fungerande och vackert mot nytt, sämre och fulare.
– Alltsedan barnsben har jag varit intresserad av gamla byggnader och plågats av att se dem förfalla eller byggas om till oigenkännlighet. I samband med att jag blev ägare till en släktgård fick jag praktisk erfarenhet av att restaurera och underhålla, och på den vägen är det. Jag har också förfasats över hur mycket som förvanskats i Stockholm sedan jag flyttade dit på 1990-talet.
När Gustav Bergström inte bor på gården, är hans hem en funkislägenhet i centrala Stockholm.
Byggnadsvård har en klang av hälsingegård och kurbits över sig, men du intresserar dig för många olika stilepoker?
– Jag har svårt att förstå hur man bara kan uppskatta en stil eller en epok, de flesta har sin charm, även 1990-talet. Jag gillar stenhus från slutet av 1800-talet, funktionalism och 1960-talsmodernism. Jag tycker också att det är charmigt med byggnader från tidigt 1900-tal som byggts om radikalt, på, låt oss säga 1940-talet. Äldre byggnader har alltid en historia att berätta – det tilltalar mig.
Tidigare i år kom Tidstypiska kök & bad 1880–2000, en bok som arkitekten Gert Wingårdh spår ska bli ett standardverk i genren. Gustav Bergström är en av författarna.
– Kökets historia är i mångt och mycket berättelsen om hur samhället har förändrats. Tekniska landvinningar och nya ideal har gett oss de kök vi har i dag. Skillnaden mellan våra kök och 1880-talets är enorm. Vi ville berätta om det men även om hur kvinnans roll förändrats. Köket har gått från att ha varit en plats avsedd för kvinnor och tjänstefolk, till ett rum som är lika offentligt som vardagsrummet.
Under pandemin har det renoverats som aldrig förr. Vilket är det största misstag vi ständiga förnyare gör?
– Att stirra sig blind på det man saknar, i stället för att uppskatta det man faktiskt har är ett vanligt fel. Dessutom uppfattar jag att många inte värderar patina högt, utan föredrar en perfekt yta som endast finns på det som är nytillverkat. Samtidigt finns en stor byggnadsvårdstrend och där är såklart preferenserna helt annorlunda. rivningsraseri.