Recension: Vackert i sydkoreansk vinter

  • 13 nov 2023
  • 5 min

// Foto: Martin Bennie

Recension: Vackert i sydkoreansk vinter
Peter Fröberg Idling

// Foto: Martin Bennie

Lyssna på artikeln

Det är svårt att tro att Vinter i Sokcho är Elisa Shua Dusapins debut. Romanen, som kretsar kring ett möte mellan en ung sydkoreansk kvinna och en fransk författare, är vacker och sensuell, skriver Peter Fröberg Idling.

Vinter i Sokcho
Roman
Författare: Elisa Shua Dusapin
Översättning: Lisa Marques Jagemark
Förlag: Ersatz förlag


På ett ytligt plan händer just ingenting anmärkningsvärt i fransk-schweiziska Elisa Shua Dusapins roman Vinter i Sokcho. Den unga namnlösa huvudpersonen är inneboende receptionist/kock/städare på ett bedagat pensionat i sydkoreanska kuststaden Sokcho. Det är vinter och lågsäsong. Sommarens alla badturister är ett minne blott, snön yr. Att hon alls har återvänt från studierna i fransk litteratur i Seoul är av lojalitet mot hennes mor, som driver ett enkelt fiskstånd i hamnen.

Romanen inleds med att en fransman checkar in – det ska bara vara för några dagar, tills han hittar något bättre. En fåordig gäst, upptagen med sitt (vilket snart visar sig vara den avslutande delen i en svit monokroma serieromaner). Han är gammal nog att kunna vara huvudpersonens okände franske far. I de händelsefattiga repetitiva arbetsdagarna graviterar hennes tankar mot den gåtfulle gästen. Han tycks i sin tur betrakta henne som användbar i sitt konstnärliga projekt, som guide, översättare och möjlig förlaga till bokens kvinnliga karaktär. Något hotellbyte blir inte av.

I ett skeende beskrivs hur fiskebåtarna lägger ut om kvällarna, starka strålkastare lockar djuphavets djur till ytan. En del av krabborna, fiskarna, bläckfiskarna hamnar sedan i akvarierna utanför hamnkvarterens anspråkslösa restauranger. Scenen blir en parallell till romanvärlden – stillastående, liksom sluten runt sig själv, där protagonisterna har hamnat, lockade av en diffus längtan.

Här finns också en genomgående längtan efter perfektion. Skönhetsoperationer framställs som nödvändiga för att kunna göra karriär i huvudstaden. En av pensionatets få gäster är följaktligen en ung kvinna med bandagerat ansikte, som fördriver konvalescensen på betryggande avstånd från alla blickar. Den franske tecknaren arbetar i sin tur nätterna igenom, fyller papperskorgen med kasserade skisser.

Vinter i Sokcho är en vacker, långsam och sensuell roman, som gestaltar två omaka personers begär; ett begär som inte kan få ett enkelt utlopp, eftersom det handlar om så mycket annat än lättbegriplig, fyrkantig fysisk åtrå. Att romanen har fått priser världen över är begripligt, att det är Elisa Shua Dusapins debut mindre så.


Ur Vi:s novembernummer 2023.

Fler utvalda artiklar