Så kan vi förstå kriget i Ukraina

  • 5 mar 2022
  • 10 min

// Foto: EyePress News/Shutterstock/Alisa Yakubovych

Så kan vi förstå kriget i Ukraina
Stefan Ingvarsson

// Foto: EyePress News/Shutterstock/Alisa Yakubovych

Lyssna på artikeln

Hur ska man förstå det som nu sker i Ukraina? Journalisten Stefan Ingvarsson var Sveriges kulturråd i Moskva 2015-2020. Här ger han 18 tips till en fördjupad bild av hobbyhistorikern Putin, KGB:s roll, Ukrainas motstånd och livet i skyddsrummen.

Många försöker förstå hur något som nyligen kändes som den mörkaste mardröm nu har blivit verklighet.

Allt förändras från dag till dag och vi vet inte hur detta kommer att sluta. Ukraina är inte en perfekt demokrati, men var ett fritt land i färd med en rad viktiga reformer. Framför allt på lokal nivå hade medborgarna börjat engagera sig i politiken och frågor som utbildning, hälsa och infrastruktur. Nu slåss landet för sin överlevnad.

I Ryssland möts de invånare som vågar protestera eller säga sanningen om kriget av övervåld. Det finns i princip ingen oberoende nyhetsförmedling kvar och myndigheterna har börjat begränsa tillgången till information via internet och mobiltelefoner. Många hoppas att protesterna ska tillta och sätta press på makthavarna, men greppet om befolkningen är hårt. Även om kriget verkligen inte förs i alla ryssars namn har många stöttat aggressionen. Att bara följa nyhetsflödet har en tendens att höja pulsen utan att ge någon egentlig fördjupning. Här kommer några alternativ till nyheterna och pushnotiserna i mobilen.

Länge saknades det en riktigt bra, uppdaterad och begriplig bok på svenska om vad dagens Ryssland faktiskt brottas med. Peter Pomerantsev och hans Ingenting är sant och allting är möjligt i all ära, men det Ryssland han beskriver är gamla tider av vodka, reality-tv och spinndoktorer. Tiden då guld grävdes i de ryska råvarugruvorna. Reportagen är läsvärda, men de var daterade redan då de publicerades. Shaun Walkers Putins nya Ryssland och det förflutnas skuggor är boken som ska sättas i händerna på var och en som vill förstå putinismen. Det är det förflutnas obearbetade skuggor som har blivit monstret som vi ser skjuta mot civila i Ukraina i dag. Om Walkers bok är grundkursen så är Catherine Beltons Putins krets – maktkampen om det moderna Ryssland överkursen. En obligatorisk läsning för alla som verkligen vill förstå hur KGB tog tillbaka kontrollen över Ryssland och sedan gav sig på den demokratiska världen. Med facit i hand framstår båda böckerna som närmast profetiska.

Lyssna på landets egna tongivande intellektuella.

Vladimir Putin har inte bara beordrat ett krig mot Ukraina. Som hobbyhistoriker har han i artiklar och tal förnekat landets och folkets existens. Ur hans perspektiv är språket bara en rysk dialekt och hela Ukraina en historisk del av ett Storryssland. Ett sätt att stötta Ukraina är därför att läsa på om landet och dess historia så att det får färger och konturer. Lyssna på landets egna tongivande intellektuella. Det finns en utmärkt samling kunniga, tillgängliga och välskrivna essäer på engelska som man inte kan lägga ifrån sig: Volodymyr Yermolenko är redaktör för Ukraine in histories and stories. Går att beställa i svenska nätbokhandlar. Utgivarna av boken står även bakom en utmärkt webbplats på engelska med information om landet: ukraineworld.org.Fotnot: [Ukraine Worlds hemsida](http://ukraineworld.org/) På den hittar ni även podden Explaining Ukraine där man dag för dag redogör för kriget på plats.

Det är ett tag sedan någon av hans böcker kom ut på svenska, men Serhij Zjadan är en av Ukrainas skarpaste poeter och romanförfattare. Ett tips på svenska är Anarchy in the UKR. Det är en osentimental och socialt medveten postpunk som blandar fakta och fiktion från Charkiv (Kharkiv), staden som just nu håller på att slås i spillror. Hans hisnande språk hade den stora turen att hamna i händerna på en översättare som Nils Håkanson (som fick Augustpriset i fackboksklassen förra året för Dolda gudar). Leta efter Anarchy in the UKR på bibliotek och antikvariat.

För dig som vill läsa på engelska finns en nyare roman med direkt koppling till den av Ryssland understödda krigföringen i östra Ukraina. I översättning heter den The Orphanage. Här finns även fyra nyskrivna dikter av Zjadan översatta till engelska.Fotnot: [Fyra nyskrivna dikter av Serhij Zjadan](https://lithub.com/youve-got-to-live-somewhere-you-arent-afraid-to-die-contemporary-ukrainian-poetry-from-kharkiv/)

Under tre dramatiska månader från slutet av 2013 till inledningen av 2014 förändrades Ukraina. Centrum för händelserna var Självständighetstorget i Kiev (Kyjiv), en plats som i dag är synonym med landets strävan efter frihet och ett närmande till Europa. På Netflix finns dokumentären Winter on Fire (med svensk text) som väver ihop ett rikt dokumentärt material till en dramatisk berättelse om ett land som valde en annan väg än Putins Ryssland. Musiken är så känsloladdad att den gränsar till ett övergrepp på tittaren, men i ljuset av det som händer just nu är det kanske inte så fel om känslorna förstärks lite. Det är en revolt av det slag som denna film beskriver som Putin fruktar mest av allt.

Det har verkligen inte getts ut särskilt mycket ukrainsk litteratur på svenska de senaste åren. Vi har bra men få översättare och intresset på svenska förlag verkar svalt. Inte heller ryskspråkiga författare uppmärksammas i någon större utsträckning. Den svenska offentligheten har inte lika nära band med Ukraina som med grannländerna Polen, Ryssland och Belarus. För den bredaste och bästa presentationen av ukrainsk poesi, konst och prosa på svenska får man därför gå tillbaka till tidskriften 20-tal:s ukrainska nummer från 2014. Det står sig fortfarande och går att köpa på nätet.

En kunnig fördjupning som inte alls är så torr som man skulle kunna tro ges av podden Utblick som produceras av Utrikespolitiska institutet. Flera av de senaste avsnitten handlar om kriget och den ryska militära eskaleringen som ledde fram till det. Men det finns också flera äldre avsnitt om andra aspekter av Ukraina. I ett nytt avsnitt av podden Värvet intervjuas Utrikespolitiska institutets expert Martin Kragh. Han ger en personlig analys av kriget och bakgrunden till det. Sveriges radio borde sedan länge ha haft en lika ambitiös podd om Ryssland som de har om USA. Lyssna på Radiokorrespondenterna Ryssland som är ett sent, men riktigt bra, försök att komma ikapp.

Ukraina har länge varit östra Europas starkaste producent av popmusik. I Sverige är det kanske främst en rad minnesvärda bidrag till Eurovision som lämnat avtryck: ingen glömmer landets mest kända dragartist och nationalklenod Verka Serdjutjka. Trots att hon även är en populär persona i Ryssland har hon stått benfast på patriotisk mark de senaste åren.

Det har man inte kunnat säga om den ryskspråkiga världens största popstjärna Svitlana Loboda som kommer från Ukraina, men har bott och verkat i Moskva de senaste åren. Hon har noggrant balanserat mellan sina ryska och ukrainska fans sedan den illegala annekteringen av Krim 2014. Förra veckan gick det inte att fortsätta den balansgången längre och i ett känsloladdat och starkt klipp på sociala medier vände hon sig direkt till sina tio miljoner ryska följare med en uppmaning om att stoppa kriget. Sök på spellistan The Sound of Ukrainian Pop på Spotify och upptäck lite av den obekymrade vardag som det ukrainska folket längtar tillbaka till i skyddsrummen som de tvingats ner i.

KGB:s långa skugga över dagens Ukraina.

Om det ryska kriget mot Ukraina är resultatet av skuggor som aldrig har bearbetats, finns det en samtida rysk författare som kan kallas för sitt lands främsta exorcist. Sergej Lebedev är inte bara intresserad av att visa oss monstret, han vill framför allt att vi ska lära känna de vetenskapsmän och säkerhetsagenter som en gång skapade det, och som fortsatt att hålla det vid liv. Han är aktuell med spionromanen Debutant som på ett nästan kusligt sätt förutspådde förgiftningen av oppositionsledaren Aleksej Navalnyj. Hans första roman på svenska, Vid glömskans rand, handlar om ett annat gift, som inte har gått ur den ryska samhällskroppen: det sovjetiska lägersystemet Gulag. Båda har översatts av Nils Håkanson.

En riktig expert på de sovjetiska säkerhetstjänsternas sporer in i dagens verklighet är även den ukrainska författaren Oksana Zabuzjko. Hon är en av landets främsta intellektuella röster och gjorde sig ett namn internationellt med den feministiska romanen Fältstudier i ukrainskt sex (översatt till svenska av Irina Voltjanskaja och Mikael Nydahl). Den fängslande uppföljaren, som på engelska heter The Museum of Abandoned Secrets, undersöker KGB:s långa skugga över dagens Ukraina. Hennes senaste bok är en novellsamling från 2020 som i den engelska översättningen har titeln Your Ad Could Go Here. Hennes texter publiceras i många internationella tidningar och tidskrifter. Sök på den engelska transkriberingen av hennes namn: ”Oksana Zabuzhko”.

Fler utvalda artiklar