För 100 år sedan nådde de marscherande fascisterna Rom. Dagen därpå fick Mussolini bilda regering. Sedan dess har fascismen kommit och gått som politisk kraft. Men vad står den för? Och hur skiljer sig dagens fascism från 20-talets?

”För fascismen är inte världen enbart materiell tillvaro. En ytlighet, där vi separeras från alla andra människor. Ensamma och utsatta för instinkter som tvingar oss att leva våra liv utifrån ögonblickets egoistiska njutningar.
I fascismen är människan nationen. Vi är det via en moralisk lag, som binder samman alla individer och generationer i tradition och syfte. En moralisk lag som besegrar instinkten att leva vårt liv enbart bestående av korta njutningar.

Att ersätta detta med ett överlägset liv, fritt ovanför tidens och rummets begränsningar. Ett liv i vilket individen – genom att offra egoismen, även via döden – förstår hela den andliga existens i vilket människovärde existerar.”

Med dessa rader definierade Benito Mussolini ”fascismens doktrin” i det nationella uppslagsverket Enciclopedia Italiana di Scienze, Lettere ed Artiår 1932. Det är viktigt att förstå vad han menade – särskilt i vår samtid, när den svartbruna ideologin genomför en lika oväntad som storstilad återkomst. Mussolini avslöjar varför fascismen alltid varit älskad när den tagit herraväldet. Ingen annan ideologi är lika avgudad bland sina anhängare.