Staffan Hellstrand: "Sluta aldrig skriva, sa Lars Norén"

  • 16 feb 2024
  • 4 min

// Foto: Albin Händig

Staffan Hellstrand: "Sluta aldrig skriva, sa Lars Norén"
Tomas Dur Fläckman

// Foto: Albin Händig

Lyssna på artikeln

I sina låttexter ger han de vanliga och kantstötta upprättelse. Men vilka romanfigurer hittar vi i Staffan Hellstrands bokhylla?

Jag frågar Staffan Hellstrand om ”SMB-effekten”. Det sägs att varje artist som medverkar i tv-programmet Så ­mycket bättre får en skjuts i karriären, varhelst den vid tillfället råkar befinna sig.

–Jo, det stämmer, säger Staffan, som medverkade i den senaste säsongen som visades i höstas. Jag märker ett ökat ­intresse för min musik, fler tittar på en, fler kommer fram och byter några ord, oftast mycket vänligt.

Av alla kommentarer han fått genom åren finns det en som sticker ut lite extra.

–Jag mötte en man på trottoaren på söder i Stockholm och när vi passerat varandra hörde jag: ”Staffan Hellstrand!” Det händer ju då och då, men denna person sa: ”Jag älskar din musik, sluta aldrig skriva.” Så sträckte han ut handen för att presentera sig: ”Lars Norén”!

Det hela slutade med att Norén skrev ett förord till en bok med Hellstrands samlade låttexter som kom ut 2020.

Många har påverkats på djupet av Hellstrands texter, som präglas av humanism och medkänsla med samhällets ­mindre lyckligt lottade. Själv ser han sig som musiker i första hand, textförfattare i andra.

–När jag skriver låtar börjar jag nästan alltid med musiken. Då sjunger jag slarv-engelska. När jag är klar med melodin börjar arbetet med texten, som jag i första läget skriver utan tanke på en lyssnare.

Jag fiskar efter mer exakta litterära förlagor och förebilder till Staffans texter, men han kan inte riktigt sätta fingret på vad eller vem det skulle vara.

–Men jag har alltid haft mycket ord omkring mig. Direkt efter gymnasiet gick jag Journalisthögskolan, och även om jag knappt praktiserat det yrket så gav utbildningen mig värdefulla verktyg. Och så har jag sedan barnsben läst väldigt mycket skönlitteratur. Allt jag läser går ju in i mig och kan komma till användning på ett eller annat sätt.

Men en litterär gigant vill Staffan uppmärksamma lite extra.

–Ivar Lo-Johansson! Tänk att han, som hade en far som var statare, gick och blev en av Sveriges största författare.

Under sin tid i rockbandet SH! skrev Staffan en hyllningslåt till Ivar Lo. När detta blev känt bad författaren om ett exemplar av plattan (Söndag från 1988).

–Jag fick ett fint tackbrev där Ivar Lo skrev att han ”av tekniska skäl” inte hade kunnat lyssna på skivan. Men han berättade att det var första gången någon hade skrivit en sång till honom, och att han var smickrad. 

Böcker och författare i alla ära, men som för alla låtskrivare i Staffans Hellstrands generation kokar det ner till två riktigt stora influenser: Beatles och Bob Dylan.

Så var det rätt att ge Dylan Nobelpriset i litteratur?

–Nej. Dylans storhet ligger ju i en kombination av framförande och ­texternas styrka. Och jag tycker inte att det förstnämnda ska räknas i ett ­litteraturpris.


Ur Vi Läser #1 2024.

Fler utvalda artiklar