I år är det 100 år sedan Karin Boye debuterade. Hon är i dag en hyllad och ofta citerad poet, men hur såg samtiden på henne? I serien 13 unga analyserades Boyes författarskap av den stränge kollegan Sven Stolpe.

Ur Vi nr 43/1935

Från skilda håll har den nya svenska dikten kallats oandlig. Man har pekat på att de flesta unga diktare i vårt land nöja sig med att – i en visserligen ofta mycket artistisk och fint nyanserad form – fånga impressioner och naturintryck, och att de av människans liv icke visat sig förstå någonting annat än det animala, driftslivet. Det ligger någonting berättigat i synpunkten. För den som söker någonting annat bör Karin Boyes författarskap vara en bekantskap att göra. Ty om Karin Boye gäller, att hela hennes diktning, lyrik såväl som prosa, behandlar – eller är – ett stycke oavlåtlig personlighetskamp. Därav hennes vackra och allmänt respekterade särställning i ung svensk dikt.