Sveriges 10 folkligaste maträtter

I färska kokboken Sveriges landskapsmåltider beskriver lokala matinspiratörer de svenska landskapens skiftande matkultur. Men nävgröt och ålsoppa i all ära – vilka är egentligen de lokala specialiteter som spridit sig över landet? Jonas Cramby gör tio nedslag bland kebabpizza och smörgåstårta.

  • 10 min
  • 18 nov 2023

Den folkliga matens främsta företrädare: Politikerna. // Montage. Foto: Jonas Ekströmer/TT/Lotte Fernvall/Aftonbladet/Tim Aro/TT

Sveriges 10 folkligaste maträtter
Jonas Cramby

Lyssna på artikeln

I färska kokboken Sveriges landskapsmåltider beskriver lokala matinspiratörer de svenska landskapens skiftande matkultur. Men nävgröt och ålsoppa i all ära – vilka är egentligen de lokala specialiteter som spridit sig över landet? Jonas Cramby gör tio nedslag bland kebabpizza och smörgåstårta.

10) Västmanland: Spaghetti med köttfärssås

Det är med största sannolikhet den maträtt du just nu sitter och funderar på om du ska laga ikväll. Eller är tre gånger samma vecka för mycket? Svar: Nej. I Sverige är det helt normalt. År efter år utses nämligen spaghetti med köttfärssås till svenskarnas absoluta favoriträtt av konsumtionsbyrån Food and Friends. Faktum är att maträtten är så populär att resten av denna årliga topplista mest består av breda, svepande kategorier av mat som ”fisk”, ”korv”, ”gryta” och ”pastarätter”. Vi är helt enkelt en nation byggd av trågköttfärs, konserverad tomat och Kungsörnens spaghetti – och för det har vi Västmanland i allmänhet och Västerås i synnerhet att tacka. Det var nämligen hit som en massa italienare tog med sig sin spaghetti bolognese på 40-talet efter att Sverige skrivit ett arbetskraftsavtal för att hjälpa Italien att återhämta sig efter andra världskriget.

9) Bohuslän: Halv special

Vi svenskar har en lång kärlekshistoria med varmkorv. 1897 blev maträtten det första exemplet på en regelrätt svensk streetfoodrätt när så kallade ”korvmadamer” sålde korv med mos på Stockholmsutställningen. Denna gatumat, eller ”bekväm-mat” som det kallades, spred sig snabbt över landet. Till att börja med gick det dock bara att beställa antingen korv med bröd eller korv med mos. Men någon gång på 40-talet förändrade de båda fotbollsspelarna Conny och Päsa svensk mathistoria för alltid genom att beställa ”korv och bröd… men med lite mos ovanpå” på sin lokala korvkiosk på Hisingen. Nästa gång bad de om ”en sån där special” och med tiden skulle denna pionjärrätt bereda väg för en mängd olika lokala varianter, från Parisaren i norr till Snitsaren i söder.

8) Södermanland: Lösgodis

Andra länder äter såklart också smågodis, men då under lite mer ordnade och välförpackade former. Att stå svettig och svärande på sin lokala matbutik och försöka skrapa loss en salt balk ur infektionsorgeln är dock en lika svensk upplevelse som att fira midsommar genom att imitera en groda hoppande runt en enorm blomsterfallos. Den geniala idén att låta folks lägsta instinkter styra sötsaksintaget fick nämligen en försäljningschef på ett företag som passande nog sålde lösviktsfoder till sällskapsdjur i början av 80-talet. 1984 började det första lösgodiset säljas på Vivo Daglivs på S:t Eriksgatan i Stockholm och redan första veckan sålde man över 300 kilo. Resten är lördagsgodishistoria.

7) Dalarna: Falukorv med stuvade makaroner

Falukorv sägs ofta vara billig fulmat, en slags svensk spam. Men att äta tunt skuren, snyggt Pac Man-snittad och perfekt knaperstekt falukorv med krämiga stuvade makaroner är inte bara oerhört gott, det är också en stunds ketchupdränkt kulturbevarande. Båda ingredienserna har nämligen en lång tradition. Falukorven härstammar från Lyonerkorven som tyska bergmän i Falu koppargruva redan på 1500-talet lärde svenskarna göra av det kött som blev över när man tillverkade linor av tvinnad oxhud. Makaroner kom till Sverige redan på 1600-talet och det äldsta receptet på maträtten hittar man i Cajsa Wargs kokbok från 1755 där makaronerna stuvades med riven ost och muskot – vilket också råkar vara världens första Mac & cheese-recept.

Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch valkampanjar med en falukorv. Dock inte i Dalarna, utan vid Stureplan i Stockholm. // Foto: Tim Aro/TT

6) Uppland: Pucko

Den svenska landsbygdens nationaldryck Pucko föddes 1953 på sterilgräddefabriken i Järlåsa, väster om Uppsala, när man på prov började framställa en chokladmjölk där flaskorna kokades efter påfyllning, precis som när man gör sylt. De första åren förde drycken en tynande tillvaro men när 60-talets chartervåg drog igång återvände en massa svenskar från Spanien med ett sug efter Lumumba – chokladmjölk med cognac – och succén var ett faktum. Detta kan förklara varför Pucko fortfarande har något farligt över sig. Där andra chokladdrycker ofta känns lite barnsliga har Pucko alltid varit en dryck för bad boys/girls. Det är en slags Monster för baby boomers, ikoniskt bland bilburen ungdom och den givna accessoaren till ett ”Skratta inte Svensson, din dotter kan ligga i baksätet”-klistermärke i bakrutan.

5) Småland: Kebabpizza

Kebabapizzan har blivit en så stor del av svensk gastronomi att riksdagen just nu behandlar en motion om att göra första januari till kebabpizzans dag. Maträtten har dock bara funnits sedan 80-talet då den verkar ha uppstått på flera platser ungefär samtidigt. Detta har gett upphov till den eviga, och något förutsägbara, diskussionen om vilken småort som egentligen har den godaste kebabpizzan? Svaret är nämligen alltid: Varhelst du växte upp. Dock kanske vi kan komma överens om att kebabpizzan inte skulle vara någonting utan sin kebabsås. Detta äktsvenska kondiment uppfanns tidigt 80-tal av Warde och Yacoub Hanna på deras pizzeria i Nässjö och är idag så högt älskad att Håkan Juholt poetiskt beskrivit den som ”direkt kopplad till högre allsmäktiga makter.”

Arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson bakar pizza. // Foto: Jonas Ekströmer/TT

4) Norrbotten: Klämma

Den norrbottniska ”rågstruten” eller ”renklämman” började säljas på Greta och Gösta Nilssons kaféservering vid Kanisberget i Älvsbyn någon gång på 50-talet men lutade sig naturligtvis på en lång tradition av norrländska tunnbröd och mjukkakor. Ursprungligen bestod den av en smörad så kallad Älvsbykaka med renstek men när efterfrågan ökade blandade man i margarin, sirap och socker i degen för att göra brödet mer frysvänligt – och vips var världens första djupfrysta färdigmacka född. Gretas underligt mjuka bröd blev snart så populärt att man startade ett nytt bageri och bytte namn till, ni gissade det, Polarbröd. Idag är Polarbröds frysvänliga mjukkakor standardbrödet för en hel generation barn och en slags norrbottnisk version av det amerikanska, färdigskivade Wonder bread.

3) Närke: Julmust

När kemisten Harry Roberts på 1910-talet ville ta fram ett alkoholfritt alternativ till julöl skapade han inte bara en ny slags läskedryck – utan också en nationell besatthet. Medan han studerade kemi i Berlin laborerade han nämligen fram en svart tillsats som liknade svagdricka till utseendet, men hade en helt annan smak. I början gick det knackigt för Roberts Julöl, som han kallade det, men när han bytte namn till Jul-must blev succén ett faktum. Denna Örebros Willy Wonka är även känd för att ha tagit fram ett alternativ till champagne som han kallade Champis och när han började producera en apelsinläsk erbjöds örebroarna gratis färdigskalade apelsiner eftersom det var apelsinaromerna i skalet han var ute efter.

2) Östergötland: Limpmacka med gräddost

Få saker smakar mer barndom än en klassisk L&G – limpmacka med gräddost. Det är en maträtt som bäst avnjuts utpumpad efter en sportaktivitet, ensam framför tv:n, ungefär tolv år gammal – och gärna med ett glas iskall O’Boy (Pucko om du är en bad boy/girl). Även om sirapslimpan inte är utpräglat östgötsk – den uppkom istället på statens inrådan under första världskriget då Sverige hade matbrist men sockerbetsöverskott – så är gräddosten faktiskt det. Den lanserades 1952 av Boxholms mejeri i Östergötland och var en slags gräddigare variant av den Hushållsost som svenska småbönder gjort till husbehov ända sedan 1200-talet.

1) Hälsingland: Smörgåstårta

Smörgåstårtan lutar sig på en lång tradition av svenska öppna smörgåsar. Det är en slags utveckling av landgången där man i en avlång smörgåsform försökte imitera hur man äter ett traditionellt smörgåsbord, från sillen till vänster till det kallskurna till höger. Men då smörgåstårtan är rund blev den istället en salig blandning av grädde, burkclementiner, leverpastej och tonfisk – vilket kanske är orsaken till att maträtten ses som aningen bisarr av utländska gäster. Även om det är många som hävdar att de var först med denna udda högtidsrätt hittar man det första omnämnandet i Söderhamns Tidning den 6 oktober 1934.

Fler utvalda artiklar