Tidernas bästa jullåt skrevs i skärgården mitt i sommaren

En bilresa från Östersund, lite klonk på piano, några julböcker lånade på Tanums bibliotek och ett glas vitt vin i den bohuslänska sommarkvällen. Mer behövdes inte för att skapa den svenska julklassikern Julen är här.

Personalen på Tanums bibliotek höjde på ögonbrynen den där morgonen 1989. Det var fredag mitt i sommaren, solen sken och med den bohuslänska skärgården runt knuten laddades det för ännu en stekhet semesterdag. Men de tio låneböcker som Sölve Rydell lade fram på disken handlade inte om saltstänkta bad och gott grillat, utan om julfirande, jultraditioner och julmat.

 – Bibliotekarien bara tittade på mig och undrade vad jag var för kuf. Men jag behövde få upp känslan, säger Sölve Rydell.

Strategin fungerade. Redan nästa kväll hade han skrivit texten till den sång som svenska folket anser vara den bästa jullåten någonsin.

Men allt började egentligen med en bilresa. På väg mellan Östersund och Stockholm drabbades Billy Butt, en av 1980-talets stora skivbolagsdirektörer, av en snilleblixt. En melodislinga tog form i huvudet och väl hemma klinkade han ner den på piano. Därefter ringde han Sölve Rydell: Kunde författaren och låtskrivaren – som skivbolaget anlitat något år tidigare i samband med Tommy Körbergs comeback efter flera år med musikalen Chess i London – ta vid där snilleblixten slutat?

– Det var mitt i sommaren, minns Sölve Rydell. Jag gick och skrotade på Kalvö, platsen där jag tillbringade varje sommar och jag kommer ihåg att Billy sa: ”Du har två dagar på dig.” Underförstått: om det inte blir bra, så går vi vidare till någon annan.

Den röstades fram till den bästa svenska jullåten någonsin

Billy Butt och Sölve Rydell enades om att ge det ett försök. Så efter ett nödvändigt inspirationsbesök på det lokala biblioteket dagen därpå hämtade Sölve Rydell ut kassetten som Billy Butt hade skickat. Sölve satte bandet i sin Walkman och började promenera på ön.

– Det lät bara klonk-klonk-klonk-klonk, och det fanns inga anvisningar om vad som var vers eller refräng.

Sölve gjorde som han brukade – skapade ”en blajtext” för att identifiera antalet stavelser per versrad och se var rimmen låg.

– I det här fallet kan det väl ha låtit ungefär: ”Häs-ten är här, hop-par sen öv-er äng-en…”

Nästa utmaning var att förvandla nonsens till något meningsfullt om julen och även här hade Sölve en utgångspunkt.

– Flera av mina romaner och böcker varvar det stora med det lilla och nu hittade jag ett sätt att ta tag i texten genom att börja allra längst upp och sedan ta mig nedåt.

Han refererar till låtens inledning: ”Stjärnorna faller i natten nu, himlarna sänker sig ner över jorden, och när stjärnans bloss tänder sitt ljus hos oss… ”

– På några rader går man från himlen ner till köksborden där ljusen står och brinner i jultid. Efter det kunde jag bara fortsätta och skriva om det som sker här nere hos oss på marken. Det gav sig självt, så som det ibland gör när man skriver.

Viktiga för både sången och Sölve är de existentiella raderna om saknad. Julen är ju en familjehögtid, och förr eller senare är det någon som inte är med längre. ”För den som inte finns hos oss tänder vi nu ett bloss, brinner en låga klar, kom hit, här är den…” Även de som hamnat snett, supit ner sig eller inte fungerar i tillvaron får sina tankerader: ”Och jag vill tända en stjärna till den som har frusit och gått vill i världen…”

Redan samma kväll var hela låten nedtecknad – förutom de två rader som skulle avsluta sticket. Sölve brottades ett tag med vad som skulle följa på ”Ge oss av den frid som rår, i stjärnornas förunderliga hem”.

– Då fuskade jag faktiskt lite. Jag hällde upp ett glas kallt vitt vin, satte mig i trädgården där på ön och tittade ut över havet. Jag behövde inte ta många smuttar innan orden kom: ”Led oss på den väg vi går, så att vi hittar hem till dem.” Där ser jag förresten ofta ett fel när texten skrivs ut och sjungs i dag. Det står ibland ”den” men det ska vara ”dem” för att rimma på friden i ”stjärnornas förunderliga hem”.

Efter fullgjort värv skickades texten iväg, handskriven och brevledes. Kassetten behöll han som minne. Och tiden gick. Sölve hade nästan glömt bort den snabba låtskrivarprocessen när han en novemberdag fick en ny försändelse från Billy Butts bolag Little Big Apple Music: en CD på vilken Tommy Körberg och Sissel Kyrkjebø framförde Julen är här.

 – Jag kommer ihåg att jag släckte ner i rummet och satte CD:n i spelaren. Och den omtumlande känsloresa jag gjorde när musiken gick igång är svår att beskriva i ord. Från det där klonk-klonkandet i min Walkman till den färdiga och skimrande versionen med stor orkester, piccolatrumpet, Tommys och Sissels slingrande stämsång … det var som att åka hiss åtta våningar rakt upp i himlen. Det var så fint.

Att döma av låtens popularitet tycker fler som Sölve. I december 2023 röstades Julen är här fram till den bästa svenska jullåten någonsin av Svensktoppens lyssnare. Textförfattaren själv har genom åren ofta fått bevis på att de rader som han tecknade ner på Kalvö sommaren 1989 har betytt mycket för människor.

– Och då, när den kom, sipprade det ju ut hemmavid att jag hade skrivit texten, så i ganska många år på 1990-talet brukade de luciatåg som passerade mitt hus här i Småland höja rösterna i Julen är här precis när de vandrade förbi utanför.

Att han har gjort mycket annat under sin yrkeskarriär – skrivit romaner, pjäser och andra sånger, fått Ivar Lo-priset för romanen De tama längtar, de vilda flyger, sommarpratat – och att detta lätt hamnar i skymundan av den här sången, bryr han sig inte om.

Tvärtom har det hänt att han tagit upp det själv – vid möte med någon läsare.

– Det kan vara på boksignering eller så, att vi pratar om vad jag gjort mer och jag börjar nynna på sången. Då reagerar många och blir liksom lite högtidliga och glada. Som om jag vore något. Men det är jag ju inte. Det är en enkel sång om vanliga känslor, som det ibland inte är så lätta att uttrycka.  

Numera har Julen är här fått sitt eget liv och Sölve är helt säker att den kommer att överleva honom.

–  Ja, och jag skänker den med gott hjärta och som en kärleksfull julklapp till mina barn och barnbarn. Och till alla andra, som lyssnar och sjunger och tar den till sitt hjärta.

Läs fler artiklar ur serien:

Så blev ”Tänd ett ljus” en av Sveriges populäraste jullåtar

Jullåten som läkte Peter Jöback