Utdrag ur boken ”Det stora pensionsrånet”

Det är Sveriges största ekobrott genom tiderna. 1,1 miljarder kronor saknas fortfarande. Och smällen tog 21 500 vanliga svenskar, i form av sänkta pensioner.
Här följer ett utdrag ur boken.

Brevet dimper ner i Kristina Kobzas brevlåda i Skogås utanför Stockholm. Den kortväxta polska kvinnan vandrar ut i höstblåsten och plockar in posten som hon sin vana trogen öppnar vid köksbordet. Kristina Kobza har under hösten följt nyheterna och sett att det varit trassel med några pensionsfonder på Malta. Men hon har inte funderat vidare på detta eftersom hennes tro är att hon inte har några pengar i Falcon funds.

När Kristina Kobza sprättar kuvertet från Pensionsmyndigheten anar hon med andra ord ingenting. Men när hon börjar läsa är det med allt större oro i kroppen.

”Den här informationen skickas till dig för att du har andelar i någon eller några av följande fonder …”, inleds brevet från Pensionsmyndigheten.

Därefter fortsätter brevet med att berätta att Falcon funds blivit utslängda ur pensionssystemet efter att de lurat till sig sparare och sedan investerat deras pengar i tveksamma finansiella produkter. Brevet avslutas med frågan: Vad innebär det för dig som pensionssparare?

”Det är du som pensionssparare som står för risken för de premiepensionsmedel som placerats i de fonder som finns på Pensionsmyndighetens fondtorg. Det innebär att om det i slutändan visar sig att medel saknas kommer din andel av förlusten att minska tillgodohavandet på ditt premiepensionskonto med motsvarande belopp”, skriver Pensionsmyndigheten.

Kristina Kobza sitter vid bordet och läser brevet om och om igen. Hon försöker rensa bort byråkratsvenskan. Det som blir kvar är följande: Falcon funds har stulit pengar från sina sparare. Nu kommer Kristina Kobzas premiepension att minskas på grund av det. Under tiden kommer hennes pengar att flyttas över till Sjunde AP-fonden, den så kallade soffliggarfonden.

– Jag satt där som fallen från skyarna. Jag visste inte att mina pengar var i det här Falcon funds. Och nu var en del av min pension borta. Pengar jag skulle leva på. Det var nästan så att jag började gråta, säger Kristina Kobza.

(…)

Kristina Kobza har sina pengar i Falcon Cautious, och får nu se hur 32 procent av tillgångarna bara försvinner som genom ett trollslag. Var tredje krona i hennes premiepension är borta. Kristina beskriver besvikelsen, som blandas med vrede riktad mot personerna bakom Falcon funds.

– Vad är det för människor som gör något sådant? Stjäla pensionspengar, det gör man bara inte. Då är man inte komplett som människa, säger Kristina Kobza med en kvävd snyftning. Hon ursäktar sig, och torkar lite tårar. Hon säger att hon inte vill gråta men säger också att hon blir så arg och ledsen.

Den försämrade premiepensionen gör stor skillnad i hennes liv. Kristina Kobza och maken Gregor har inga stora pensioner från början. De har visserligen inte heller några dyra vanor. Deras villa i Skogås har knappt några lån och deras nöjen är blygsamma: promenader och något enstaka bio- eller teaterbesök. Men när en tredjedel av premiepensionen försvinner märks det tydligt i vardagsekonomin.

– Det finns bara pengar till det nödvändigaste. Jag letar ständigt erbjudanden och det billigaste priset i sådana där reklamkataloger. Det är slitsamt att behöva vända på varje krona, säger Kristina Kobza.

Ändå är hon på ett sätt lyckligt lottad bland Falcon fundsspararna. Hennes fond har klarat sig bäst, och ”bara” förlorat 32 procent. De sparare som ligger i fonden Falcon Balanced har en avsevärt tuffare resa. Deras fond skrivs ned i värde med 59 procent. Nästan två tredjedelar av deras premiepension försvinner över en natt.

Den före detta muraren Karl-Erik Haglund från Borås får också ett brev. Han har följt nyhetsbevakningen runt Falcon funds, men tänkt att det tack och lov inte angår honom längre. Han ringde ju till Pensionsmyndigheten och bad om att bli flyttad till Sjunde AP-fonden. Karl-Erik Haglund är omedveten om att Falcon funds flyttade tillbaka honom till sina fonder med hjälp av en förfalskad flyttblankett. Därför blir han också chockad när han får sitt brev från Pensionsmyndigheten och får veta att hans premiepension trots allt ligger i fonden Falcon Cautious som nu förlorat 32 procent av sitt värde.

– Det var ganska mycket att ta in. Dels att jag lik förbannat låg i de där skojarfonderna. Och att det var så hiskeligt mycket pengar som var borta, grymtar Haglund när jag frågar honom.

I brevet från Pensionsmyndigheten lovar man visserligen att man ska försöka få tillbaka en del av de pengar som försvunnit. Men Karl-Erik Haglund fnyser när jag för det på tal:

– De där pengarna ser vi nog aldrig mer igen. Sådana där skojare brukar vara bra på att gömma undan saker.

Muraren från Borås tar lite sats innan han fortsätter. Mitt intryck är att han inte är van vid att sitta och delge omvärlden sina tankar. Men nu tycker han att han har något att säga:

– Det tråkiga är väl att vi fått ett sånt här jävla system. Samhället ska se till att pensioner funkar. När då några skojare nästlar sig in och snor mina pengar – då är det för dåligt att bara få ett brev hem där det står: ”Jaha, det var ju tråkigt. Synd för dig.”

Karl-Erik Haglund suckar. Han vill inte framstå som att han tycker synd om sig själv eller att han gnäller. Men den rödglödgade ilskan i hans röst går inte att ta fel på när han avslutar:

– Efter ett långt arbetsliv är jag besviken över att det här inte fungerade bättre. Jag hade väntat mig mer av vårt samhälle.

Karl-Erik Haglund och Kristina Kobza kommer senare att kallas av polisen som vittnen i den ekobrottsutredning som startar. Deras förhörsutskrifter är mycket lika. De vittnar båda om sin förvirring, sina svårigheter att minnas exakt vad som hänt, och om sin uppgivenhet inför den situation som uppstått. Med jämna mellanrum får de nya brev från Pensionsmyndigheten. Men breven innehåller oftast inte så mycket ny information. Kristina Kobza beskriver sin besvikelse när hon månad efter månad öppnar kuverten.

– Jag drömmer om att det ska komma ett brev där det står att de har hittat mina pengar. Men varje gång är det samma sak, ”pengarna är borta, vad tråkigt”. Och varje gång blir jag lite mer ledsen.

Hon suckar och tittar åt sidan. Kristina Kobza är en människa som på många sätt bär sina känslor på utsidan av kroppen. Trots att vi inte har någon djupare relation kan hon inte dölja att hon blir upprörd och emotionell. Hon torkar ännu en tår med handen och sitter tyst länge innan hon suckar och börjar prata igen:

– Det tär på mig. Och jag undrar: hur kunde det bli så här? Hur kunde det här få hända?

De tre männen mer eller mindre vacklar ut genom dörren till det kantiga huset som går i grå sten nertill och vit sten ovanför. Den varma och klibbiga luften på Malta slår emot dem. Det är en mulen eftermiddag den sjuttonde januari 2017 men trots att det är mitt i vintern är temperaturen fortfarande runt tjugo grader. På huset bakom de tre männen lyser en blå skylt: KPMG. Gruppen går i tystnad på gatan Triq Marina. Sedan säger en av dem plötsligt:

– Efter det där tror jag vi behöver en öl.

De tre männen är Pensionsmyndighetens chefsjurist Mikael Westberg, projektledaren Henrik Borg och advokat Mattias Anjou på Hammarskiölds advokatbyrå. De har precis varit på en genomgång hos revisionsbyrån KPMG på Malta, som tagit över som Falcon funds förvaltare efter att styrelsen sparkat Temple Asset Management. Två veckor in i januari är revisionskontorets lokala chef Tonio Zarb redo att göra en preliminär presentation.

På KPMG:s stenkontor genomför han en mycket fyllig dragning där de flesta av Pensionsmyndighetens värsta farhågor besannas, plus att de får ytterligare dåliga nyheter som myndigheten inte ens anat. Finansiella instrument virvlar förbi på en Powerpointskärm, med anonyma och intetsägande namn som Reditum, Boardwalk och Nordic Energy. Slutsatserna från KPMG är sämsta möjliga. Männen bakom Falcon funds har köpt in skräp i sina fonder till överpris. De har skummat av mellanskillnaden själva.

De stora vinnarna har enligt KPMG varit Emil Amir Ingmanson, Mark Bishop och Afram Gergeo, plus ett antal personer till som inte går att identifiera. Totalt saknas mer än en miljard kronor, som förmodligen inte går att få tillbaka.

– Det är mycket illa, sammanfattar KPMG:s lokala chef Tonio Zarb.

Efter ett par hundra meters vandring nerför gatan hittar trion en uteservering där de sätter sig ner och beställer in öl. Tre stora glas av det lokala ölet Cisk uppenbarar sig på bordet, och männen tömmer dem nästan i ett svep. Bredvid uteserveringen ligger en av Maltas många småbåtshamnar, och motorbåtar och sightseeingfartyg puttrar förbi medan solen långsamt sjunker ner bakom hustaken. Advokaten Mattias Anjou ser en färja lägga ut, samtidigt som han skakar på huvudet:

– En miljard kronor. Det här är den tyngsta dragning jag varit med om.

Projektledaren Henrik Borg nickar tyst. När han berättar om ölen i hamnen i Malta minns han värmen, den klibbiga luften och den chockade stämningen.

– Mattias Anjou var nog den som tog det hårdast. Jag och Micke [Westberg] hade nog hunnit ställa in oss på att det försvunnit väldigt mycket pengar i Falcon funds. Men jag tror att Mattias fortfarande hoppades att det inte skulle vara så illa, säger Henrik Borg.

(…)

Även om finansinspektionen på Malta (MFSA) varit vankelmodiga och långsamma har de nu med full kraft inlett en undersökning om händelserna i Falcon funds. Inte ens de maltesiska myndigheterna kan hävda att Falcon funds styrelse skött sina åtaganden. Den sjunde oktober 2017 kommer domen från tillsynsmyndigheten: alla tre styrelsemedlemmarna, Tonio Fennech, Ian Zammit och Joseph Xuereb, klandras av MFSA och förbjuds att ta några som helst uppdrag inom finanssektorn på Malta de kommande två åren.

”Efter en genomgång av modus operandi för styrelsen, har MFSA kommit till slutsatsen att styrelsen misslyckades i sina primära åtaganden gentemot fonderna och deras investerare”, står det beskt i MFSA:s beslut.

Däremot klarar sig styrelsen med ett nödrop undan åtal i Sverige. Under hela våren och sommaren 2017 utreder ekobrottsåklagaren Arne Fors vad som skett i Falcon funds. Men i november avskrivs Fenech och hans två styrelsekollegor ur utredningen. Ekobrottsåklagaren Arne Fors förklarar beslutet:

– De här personerna säger sig ha blivit missledda när det gäller investeringarna i Falcon funds. Jag måste kunna visa på uppsåt och det har jag inte kunnat styrka.

I princip innebär åklagarens resonemang att styrelsen inte skött sina åtaganden i Falcon funds. Men det är inte brottsligt att vara inkompetent.

Många tycker kanske att Tonio Fenech och hans två kollegor i Falcon funds styrelse kommer undan ganska lindrigt. 21 500 svenska pensionssparare har svindlats på ofattbara 1,1 miljarder kronor och Falcon funds styrelse är ytterst ansvarig. Ändå stannar det vid två års näringsförbud inom Maltas finanssektor. Men när jag intervjuar Tonio Fenech slår han ilsket ifrån sig.

– Det här har kostat mig mycket. Jag har fått tacka nej till flera uppdrag i näringslivet. Jag har fått avgå från ett par andra uppdrag. Och jag har skandaliserats i maltesisk press. Så visst har jag betalat ett pris, säger Fenech. När jag en smula provocerad ställer följdfrågan om det ändå inte är ganska lindrigt med tanke på haveriet i Falcon funds brusar Fenech återigen upp.

– Vad skulle jag gjort annorlunda? Jag skötte mina uppgifter i styrelsen till punkt och pricka. Jag försökte se till att de här fonderna hade en bra ledning. Men här var det bedragare! Skojare! Sådant går inte att skydda sig emot.

På Pensionsmyndigheten fäller man inte allt för många tårar över den forna finansministerns (Fenech) öde. Chefsjuristen Mikael Westberg blir rakt av provocerad när jag beskriver Fenechs självbild.

– Ibland måste man se sig i spegeln och se vad slutresultatet blev av det man gjort. Här fick 21 500 svenskar sina pensionspengar stulna när Tonio Fenech satt vid rodret. Att då sitta och oja sig över att han också tycker att han blev lurad är inte så lite provocerande, muttrar den svenske tjänstemannen.