Vad hände med förstaupplagan?

Olyckskorparna menar att den litterära romanen är på väg att försvinna i pappersformat. Stämmer det? Vi synar förstaupplagan, det som länge var måttstocken på en boks öde.

Det är sant att den litterära romanen i allmänhet säljs i allt mindre upplagor i Sverige. Och det är sant att första-­upplagorna, den första tryckningen, minskar. De har minskat för alla tryckta böcker.

Pelle Andersson, Ordfronts förläggare:

– Det har varit en långsam nedgång från en förstaupplaga på kanske 3 000 exemplar för åtta-tio år sedan, säger han och ­konstaterar att förlaget i dag trycker en del nya romaner i en förstaupplaga på 700–800 exemplar.

Bakom nedgången ligger en komplex utveckling där bokens ekosystem, så som det en gång fungerade, har slagits sönder och där de enskilda delarna inte längre kuggar i varandra. Nya kanaler, ny teknik, nya plattformar, för att inte tala om lättillgängliga konkurrerande format inom film och tv, gör att förlagen ­ständigt letar nya sätt att nå ut, samtidigt som den litterära romanen inte längre har en självklar plats vid huvudänden av bordet. Det finns dock också en annan utveckling som i alla delar är positiv, men som bidrar till att nya böcker trycks i mindre upplagor.

Förr lönade det sig att trycka stora upplagor och försöka undvika nytryck. Hela systemet byggdes runt denna struktur. Förlagen tryckte ut böckerna i bokhandeln med hjälp av stora rabatter. Det fungerade tills det inte längre fungerade.

Bokhandeln drabbades av försäljningshjärtinfarkt. Inte alla butiker, men de stora ­kedjorna blev allt passivare i sin försäljning. De stora titlarna dominerade.

Det var dock ett system som ledde till stora returer och stora kostnader.

I dag ser det inte längre ut så.

Pelle Andersson:

– Förr var det lättare att göra en bedömning av hur en titel skulle kunna sälja. Man hade större inköp från bokhandeln, säg 1 000 exemplar av en titel, så man tryckte 3 000 exemplar. Nu är de första ordrarna så små att man inte längre får någon vägledning. Men säljer en titel, så beställer de om, och om, och om. Och då går det att beställa nytryck på ett par veckor.

Han ger ett exempel; Margareta Lindholms bok Syskonen. Initialordern var liten men boken fortsätter att sälja, så den lilla ordern sa ingenting om hur boken skulle sälja.

– I dag är det så att bokhandlarna nästan alltid fortsätter ta in böcker efter initialordern.

Patrik Övreby är bokansvarig på Akademibokhandeln:

– Vi har blivit bättre på att fylla på när vi ser en efterfrågan. Det finns mycket datastödda system i dag så vi ser snabbt om det blir en växande efterfrågan, säger han och nämner tre fackbokstitlar som Akademibokhandeln tog in i små upplagor men som tog fart och sålde oväntat mycket: Glukosrevolutionen, Sex substanser som förändrar ditt liv och Odla kallt.

– När det gäller romaner så ser vi varje säsong hur en del titlar oväntat tar fart.

Det kan bero på ett pris, som Augustprisvinnaren Ia Genbergs Detaljerna som sålt i 35 000 exemplar inbundet och 60 000 om man räknar in ljud – och det är alltså innan pocketutgåvan, som släpps den 15 juni. Mer oväntad men desto mer efterlängtad av branschen är boken som ingen förväntade sig något av men som bara växer och växer genom läsare till läsare. Som Ágota Kristófs roman Den stora skrivboken som hittills sålt i över 80 000 exemplar i Sverige.