Varför ratar flickor matte?

Hört talas om ”relativ förmåga”? Det kan vara en förklaring till att så få flickor väljer naturvetenskapliga utbildningar.

Att flickor generellt sett har bättre studieresultat än pojkar har vi vetat länge. Det gäller även i matematik, vilket borde innebära att unga kvinnor dominerar på de högre utbildningarnas STEM-linjer (utbildningar inom naturvetenskap, teknik och matematik) som ofta leder till yrken med hög prestige och inkomst. Men så är det inte.

Trots lock, pock, information och rekryteringskampanjer är det relativt få kvinnor som väljer STEM-linjer.

Kan det bero på att flickorna presterar ännu bättre i andra ämnen och därför väljer utbildningar inom de områdena? Det har Maaike van der Vleuten, forskare i sociologi vid Stockholms universitet, undersökt i en färsk studie.

Hon gör en distinktion mellan absolut förmåga (hur bra du är på något) och relativ förmåga (hur bra du är på något i jämförelse med något annat).

– Om du är bra på matematik, men också bättre i ett annat ämne, som språk till exempel, så är det ganska logiskt utifrån rationella val att du väljer det ämne du är bäst på. Och eftersom pojkar är jämförelsevis bättre i matematik, kan det vara mer logiskt för dem att välja en STEM-inriktning. Eftersom flickor ofta är relativt sett bättre i språk jämfört med matematik kan det därför vara mer rationellt att välja icke-naturvetenskapliga områden för dem. Denna relativa förmåga som förklaringsmodell har hittills ägnats ganska lite uppmärksamhet inom social forskning, säger Maaike van der Vleuten till forskning.se.

Studien bygger på ett omfattande material från Nederländerna där barn vid två tillfällen – i årskurs 8 och 9 – fyllt i frågeformulär. Även föräldrarna har fått svara på frågor, vilket gör att man kan koppla elevernas resultat till utbildningsnivå och studietradition i familjen.

I Nederländerna väljer man studieinriktning redan i 15-årsåldern, och detta val är viktigt. Om du väljer en viss inriktning kan det utesluta andra karriärvägar.

Maaike van der Vleuten upptäckte stora könsskillnader i de val som de unga eleverna gjorde. Redan vid 15 års ålder väljer pojkar i högre utsträckning natur och teknik medan flickorna hellre väljer mer språkinriktade områden.

Relativ förmåga kan var en del av förklaringen till att flickor ratar matte, men det förklarar långt ifrån allt.

– Vi kan se att relativ förmåga är viktig. Är du jämförelsevis bra på matte väljer du matteinriktning. Men vad jag ser är att den här effekten inte skiljer sig för pojkar och flickor, säger Vleuten till forskning.se och föreslår ytterligare studier där hänsyn tas till fler parametrar.

– Vi vet att flera faktorer har visat sig vara viktiga, som könsnormer, föräldrar, kamrater, syskon och så vidare, säger hon.