Yukiko Duke: ”Bästa sortens semestersällskap”

  • 27 jul 2023
  • 15 min
Yukiko Duke: ”Bästa sortens semestersällskap”
Yukiko Duke

Lyssna på artikeln

Yukiko Duke laddar upp för en sommar med kvinnliga spioner, fascinerande särlingar och sorgsna ”landssvikare”.

Spindelbjörken – Pär Hansson

En man jag känner har inga minnen av sin barndom. När han sade det första gången trodde jag att han skämtade med mig. Men det visade sig faktiskt stämma, hans barndom hade varit så traumatisk att han hade förträngt den. Jag tänker på honom när jag läser Pär Hanssons finstämda bok om den medelålders Joel som återvänder med sin familj till barndomshemmet i Västerbotten, där fadern och brodern bor kvar. Minnena sköljer över Joel: han var en utsatt och mobbad särling. Inte ens hans enda kamrater, pingstpastorns son Isak och den gränslöse Kim, accepterade honom fullt ut. Hade inte Joel haft en så stark och livfull fantasi, hade han förmodligen inte överlevt. Men under besöket i Västerbotten blir han varse att de själsliga såren sitter djupare än han trott.

Förlag: Norstedts

Drøbak 1947 – Oline Stig

I de sena tonåren fick Oline Stig veta att hennes norske farfar hade dömts för landsförräderi vid andra världskrigets slut. Hon har tidigare i den autofiktiva romanen Jupiters öga skrivit om vad som fick hennes farföräldrar att – mitt under den tyska ockupationen – gå med i det norska nazistpartiet.
I Drøbak 1947 träffar vi farföräldrarna när kriget är över och tyskarna har förlorat. Aksel och Clara Engebret, som de kallas i det autofiktiva verket, har tvingats lämna sin burgna Osloförort och flytta till det lilla samhället Drøbak vid Oslofjorden. De är utfrusna, de enda som vill umgås med dem är andra ”landssvikare”. Den äldste av deras söner har helt vänt dem ryggen, den yngste börjar också fjärma sig från dem. Det här är inte bara en roman om överlöperiets pris: det är i lika hög grad en smärtsam berättelse om skammen och tystnaden som går i arv.

Förlag: Bakhåll

Resor (1988–2017) – Kristian Petri

Nu har journalisten, författaren och filmaren Kristian Petris fyra längre, litterära reseberättelser – Djungeln, Resan till Sachalin, Den sista ön och Fyren– samlats i en vacker volym och kompletterats med 14 kortare texter. Det är njutbar och samtidigt lite vemodig läsning: Petri söker sig till platser och företeelser som är på väg att försvinna. Han besöker urfolk vars traditionella livsstil är hotad, ensligt belägna öar som den moderna tiden förvandlat till hippa resmål och fyrar som inte längre behövs. I vår tid, när satelliter kan zooma in varenda liten millimeter av jorden, är kanske även den klassiska reseberättelsen dödsdömd: resenären är en sorts upptäcktsresande som utforskar det okända. Men Petri är en annan sorts resenär, en existentiell sådan, som dras till platser där känslan av förlust är stark. Han skriver fram dessa platser på glasklar, vacker och visuell prosa – det är en ynnest att få följa med till dem.

Förlag: Faethon

I tvåtusen år – Mihail Sebastian

Mihail Sebastian tillhörde mellankrigstidens lysande intellektuella i Bukarest och räknade religionshistorikern Mircea Eliade, dramatikern Eugène Ionesco och filosofen Emil Cioran till sina närmaste vänner. Men han var av judisk börd och kom att förföljas på ett grymt vis under de antisemitiska kampanjerna under 1930- och 40-talet. I den här romanen föregriper han på ett närmast kusligt sätt sin egen livshistoria. Romanens berättare är en judisk arkitekt som, efter att ha arbetat med uppbyggnaden av ett amerikanskt oljeraffinaderi på landsbygden, återvänder till 1920-talets Bukarest. Han har svårt att finna sig till rätta, antisemitismen har blivit alltmer påtaglig under hans bortavaro. På dagarna driver han rastlöst omkring och nätterna fördriver han med vin, kvinnor och sång. Han inser att ett mörker håller på att lägga sig över Europa och att det så småningom kommer att hota hans tillvaro.

Förlag: Nilsson
Översättning: Inger Johansson

Ingen väg tillbaka – Lennart Hagerfors

Vad är det som får en ung flicka från ett borgerligt hem att bli övertygad antifascist och kommunist vid 15 års ålder? Och vad får henne att livet ut följa sin moraliska kompass utan att tveka, även om priset kan bli högt? Karin Lannby var överklassflickan som reste till spanska inbördeskriget som frivillig och blev värvad som spion av filmregissören Luis Buñuel. Hon var flickvän till Ingmar Bergman och god vän med kulturkändisar som Albert Camus, Salvador Dalí och Jean Cocteau. Hon intervjuade den italienske banditledaren Salvatore Giuliano och värvades till den svenska säkerhetstjänsten. Om denna fascinerande, gåtfulla kvinna har Lennart Hagerfors skrivit en ljuvlig litterär fantasi: grundfakta stämmer, men författaren har tillåtit sig att fylla i de okända, vita fälten i hennes liv. Med känslig hand målar han upp en levande bild av en spännande person och hennes turbulenta tid.

Förlag: Weyler

Om natten är allt blod svart – David Diop

Första världskriget rasar för fullt och den 20-årige senegalesen Alfa Ndiaye är en av 135 000 kolonialsoldater från Västafrika som strider på Frankrikes sida. När hans bäste vän Mademba dör i hans armar, rasar världen ihop för Alfa. Plötsligt ser han hur cyniskt den franska armén utnyttjar sina afrikanska infanterister, tvångsinkallade som strider i ett krig som egentligen inte angår dem. De blir utrustade med macheter och åtsagda att ”spela barbarer”. Alfa tar ut all sin frustration på slagfältet och går fram med en osedvanlig grymhet. Till en början applåderar vapenbröderna honom: han är alltid först upp ur skyttegraven och den som sist återvänder. Men Alfas otyglade brutalitet gör att de till slut drar sig undan honom. Sällan har väl kolonialismens cynism, skyttegravskrigets fasa och stridspsykos beskrivits på ett sådant tydligt och berörande sätt. David Diops roman lämnar inte läsaren i första taget.

Förlag: Palaver press
Översättning: Marianne Tufvesson

Historien om fru Berg – Ingvild H. Rishøi

Norska Ingvild H. Rishøi är en enastående fin novellist som skriver om trasiga familjer, inte sällan finns det psykisk sjukdom eller missbruk med i bilden. I hennes värld menar alla väl och försöker göra sitt allra bästa, men lyckas ändå ställa till det för sig. En särskilt känslig blick har hon för utsatta barn och ungdomar och skriver ofta ur deras perspektiv. Rishøis huvudpersoner vänder sig oftast direkt till läsaren för att berätta sina historier: det ger en drabbande omedelbarhet som är svår att värja sig emot. Som i novellen med den utarbetade pappan som studerar och samtidigt måste ta hand om barn och hushåll när sambon drabbats av en ­förlossningsdepression. Han får kontakt med en äldre kvinna och hennes dotter. En dag erbjuder sig den sympatiska dottern att ta med hans flicka på utflykt till Sverige. Varnings­klockorna börjar genast ringa hos läsaren, men inte hos fadern.

Förlag: Flo förlag
Översättning: Marie Lundquist

Lösningen är kaos – Anna Fock

Att läsa Anna Fock är som att befinna sig på en härligt stökig fest. Som läsare har man ingen aning om hur festen ska sluta, man vill bara att den ska fortsätta länge. Fock är en exakt och känslig iakttagare av såväl trassliga, mänskliga relationer som nergångna, slitna stadsmiljöer. Hon rör sig med förkärlek i den tidiga postsovjetiska eran i Europa, i en period när tidigare kommunistiska samhällen skulle orientera sig mot något nytt, okänt. I den här romanen för hon oss till 1990-talets Tallinn, Estland har just blivit självständigt och allt tycks möjligt. Punkstjärnan Siim, journalisten Merike och sjuksköterskan Ilja blir vänner i detta pågående samhälleliga och existentiella kaos. De lever tätt inpå varandra och försöker tillsammans finna nya vägar fram i den okända värld som öppnar sig. Men till slut blir konflikterna för många och leder till en ödesdiger uppgörelse.

Förlag: Natur & Kultur

En blodsmitta – Kayo Chingonyi

I den här starka diktsamlingen rör sig den brittisk-zambiske poeten Kayo Chingonyi mellan London, Leeds och Zambeziflodens strand i Zambia. I återhållna, känslostarka dikter berättar han om kolonisatörernas rovdrift på det forna hemlandet. Kolonialismen byter skepnad, men utsugningen är den samma. Men Chingonyi skildrar framför allt verkningarna av ett virus som beter sig som en kroppens kolonisatör. HIV-viruset, ”blodsmittan”, bryter ner och dödar så många i poetens familj och bekantskapskrets att diktsamlingen vibrerar av saknad och sorg. Han skriver fram sina döda föräldrar och vänner för att ge dem livet åter – åtminstone på diktsamlingens sidor.

Förlag: Rámus
Översättning: Helena Hansson

Sedlighetsbyrån – Christina Wahldén

När Christina Wahldén skriver historisk deckare kan man luta sig tillbaka och bara njuta av språk och intrig, säker på att de historiska detaljerna stämmer.
I juni 1944 skickas polissystrarna Svea och Rut på specialuppdrag från Stockholm till badorten Ljugarn på Gotland. Där finns en stor soldatförläggning och antalet prostitutionsfall har ökat dramatiskt. Säkerhetspolisen oroar sig för att militärer på hemligt uppdrag ska råka i klorna på utländska, kvinnliga spioner. Det finns därför ett behov av två polissystrar som obehindrat kan spana på unga kvinnor. Eftersom de kvinnliga poliserna är få – det finns bara 30 stycken i hela landet – får Stockholm skicka två av sina. Men det som börjar som ett enkelt spaningsuppdrag utvecklas snart till något helt annat: unga flickor börjar försvinna och lik dyker upp längs kusten. Vad är det egentligen som händer? Allt ter sig helt oförklarligt tills Svea och Rut stöter på den excentriska grevinnan Lussan Kagg.

Förlag: Harpercollins


Ur Vi Läser #4 2023.

Fler utvalda artiklar