Åsa Moberg ville fira 50-årsdagen med att se solen gå ner över havet. Det fick hon inte. Å andra sidan serverades hon en himmelsk surkål. Med fisk!

Jag firade min 50-årsdag tillsammans med min dåvarande sambo Adam Inczèdy-Gombos och en fransk väninna. Jag har festallergi, vill inte ens gå på kalas, än mindre ha själv. Födelsedagen ville jag fira på en plats där solen går ned över havet.

Jag visste inte vart vi skulle när vi flög till Paris och sedan satte oss i en bil. Vi åkte till ön Belle-Île utanför Bretagne, som jag senare har förstått är någon sorts lyxö.

50-årsmiddagen åt vi på en krog i Le Palais på ön. Vi fick choucroute au poisson – surkål med fisk, i stället för korv eller kött. Jag älskar surkål, men denna var godare än någon annan jag smakat. Jag tror fisken var havsabborre, och så var det något skaldjur, det kan ha varit havskräfta och kanske någon mussla också. Jag har inte stött på den varianten sedan dess.

Jag gör ofta surkål hemma. Jag tar den från burk och kokar kålen i vitt vin och smör så den blir extra mjuk. Havsabborren kan man byta ut mot en stadig bit torsk eller kolja.

Jag såg solen gå ned över havet alla dagar den gången, utom just på min födelsedag. Då var det molnigt.”

Berättat för Unn Edberg